Experter förklarar: Så mår mammor av mom-shaming
Hur mår man av att andra hela tiden ska tycka och tänka om ens föräldraskap – inte sällan med en kritisk underton?
5 av 10 mammor i Sverige (52%) har upplevt mom-shaming. Bland småbarnsmammor är siffran ännu högre, här har 6 av 10 mammor med barn i åldrarna 0-10 år (61%) en eller flera gånger upplevt att de blivit kritiserade i sin roll som mamma, visar en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Motherhood.
Det här är Motherhoods artikelserie Slutskammat:
Det vanligaste att bli skammad för, visar samma Novusundersökning, är hur man väljer att uppfostra sitt barn. Andra vanliga saker mammor berättar att de kritiseras för med en shame:ande ton är att barnen går långa dagar på förskolan, att man jobbar heltid eller att man tar hand om sig själv och har egentid utan barn och familj.
– Känslan av skam har, till skillnad från skuld, med hela min person och identitet att göra. Det är en stark känsla och kanske den mest oönskade hos oss. Skam handlar om att få andras godtyckande och känna oss älskade, säger psykologen Maria Farm till Motherhood.
Att gå runt och bära på en skamkänsla för något som ligger så nära hjärtat som föräldraskapet får med andra ord mammor att må dåligt.
Inte sällan känner sig mammor tyngda av den form av uttalad mom-shaming som kännetecknas av andras kommentarer, välmenande råd eller kritiska blickar. Men mammor också oftaen inneboende skam och skuldkänsla inför sitt föräldraskap. En känsla av att inte nå upp till den där perfekta mamman som finns som stereotyp i samhället, säger Maria Farm.
I grunden är det bra att skam som känsla finns, förklarar hon. Den gör att vi har ett fungerande samhälle där vi inte kan gå runt och bete oss hur vi vill. Men från terapirummet kan Maria Farm vittna om att skammen som många mammor känner kring sitt föräldraskap ofta är oproportionerlig och inte legitimerad.
– Många jag träffar i terapirummet känner skam över sådant som man inte ska behöva känna skam för. Och har man väldigt hög skam som verkar under lång tid kan det i slutändan få en att må ganska dåligt och avstå från att saker man vill göra med sitt liv.
Bidrar också till låg tilltro på föräldraförmågan
Att bli kritiserad och bedömd för hur man tar hand om sitt barn kan också påverka tron på oss själva, säger Terese Glatz som är forskare i psykologi vid Örebro universitet.
Hon har bland annat forskat på något hon kallar tilltro till föräldraförmågan (self-efficacy på engelska) men också på hur föräldrar konstruerar och jämför sitt föräldraskap på sociala medier och nätet.
– På sociala medier kan mammaskam till exempel vara av slaget att en grupp, kanske ofta mammor själva, skriver kommentarer på andra mammors inlägg som där man omedvetet eller medvetet gör att den andra mamman ser sämre ut, säger Terese Glatz.
Dessutom kan sociala medier väcka mammaskam inom oss på ett mer generellt plan, än i form av skammande kommentarer. När vi jämför hela vårt föräldraskap med små – ofta tillrättalagda – bilder av andras föräldraskap går inte helheten ihop för oss. Det blir omöjligt att leva upp till det som vår hjärna tolkar som idealet av föräldraskap, förklarar hon.
– I slutändan kan det leda till att man får sämre tilltro till sitt eget föräldraskap och ett sämre mående överlag eftersom vi inte når upp till vad vi tror är idealen. Detta blir ju mom-shaming på en strukturell nivå där det är inbyggt i systemet att man som förälder aldrig kan lyckas och känna sig bra.
Mom-shaming påverkar vår föräldraskap
Inte helt oväntat får stark mammaskam effekter för hur vi mår och har det i vårt föräldraskap.
Forskningen visar att föräldrar som känner tilltro till sin föräldraförmåga, använder vi mer positiva strategier i mötet med sina barn, förklarar hon. Det är i sin tur är bra för barnet.
När vi istället hela tiden jämför oss med en ouppnåelig bild eller känner oss kritiserade, ökar känslan av att misslyckas i föräldraskapet, förklarar Terese Glatz.
Så vad händer då med vårt föräldraskap?
– Ja, andra sidan av myntet blir en motsatt bild. Låg tilltro till föräldraskapet gör att vi oftare känner att vi misslyckas med det. Och det i sin tur kan leda till att vi får beteenden som på lång sikt faktiskt inte är bra för barnet. Till exempel att vi blir mindre närvarande och inte lika varma och nära i olika vardagssituationer.
Varför blir det så?
– För att känslan av misslyckande är obehaglig för oss som människor, och då blir olika föräldrasituationer något vi snarare försöker fly, något vi förknippar med känslor av att vara otillräcklig.
Foto: TT
