Barnen har vuxit upp – hur hittar man sin nya plats utan att krisa?
När vi blir förälskade är det inte ovanligt, kanske nästintill oundvikligt att förlora fotfästet och sig själv för en stund. Många känner säkert igen sig i att mer eller mindre helt ha gått upp i den andre och i relationen.
Sexologen och psykologen Kalle Norwald, expert i realitysåpan Gift vid första ögonkastet liknar i sin bok Tack, förlåt och skyll dig själv, Bazar förlag (2022), förälskelsen vid en psykos – med tillägget en härlig sådan.
Inte så konstigt då att planen att ta en keramikkurs eller att traditionen att plocka svamp med någon familjemedlem prioriteras ned till förmån för den nya kärleken. Det sker i princip per automatik och det är kanske som det ska – men sen då? Det är lätt att bli kvar där. Inte i själva förälskelsen, men i att ge avkall på sig själv och annat som är viktigt för oss, vilket i längden är mindre bra, menar Kalle Norwald.
Hitta balans mellan distans och närhet
Kalle brukar prata om vikten av distans såväl som närhet. Närheten som oftast ger sig själv är viktig för att etablera relationen, att ha sex, göra saker tillsammans och förenas i gemensamma intressen. Men vi behöver även ha distans till varandra, för att vårda de relationer vi har på egen hand och för att bibehålla våra intressen och vårt arbete. Något som kanske inte alltid faller sig lika naturligt.
Och ju längre man väntar med att återuppta sina intressen, desto svårare kan det bli. Rent praktiskt kan det bli svårt om det tillkommit barn, då kan det bli ett pusslande för att hinna göra något utanför familjen, men det är värt det menar han.
Hitta tid till egna aktiviteter
När barnen sedan blivit större och inte kräver lika mycket omsorg eller till och med flyttar hemifrån finns det inte längre någon ursäkt. Självklart ska man inte vänta med att plocka svamp med mormor tills dess, men kanske att keramikkursen som kom av sig kan återupptas, eller bokcirkeln eller något annat som tillför glädje och är utvecklande. Det mår dessutom även relationen bra av.
– Den som får utlopp för sitt intresse blir gladare, vilket i sin tur ger energi och näring till tvåsamheten, säger Kalle.
Men det gäller att finna en balans, att gå från noll till hundra är inte så lyckat. Det blir lätt att partnern kan känna sig övergiven om man planerar in nya soloaktiviteter var och varannan kväll.
– Men börja med något, uppmuntrar Kalle.
Som exempel nämner han att hans man går på improvisationsteater en gång i veckan.
– Då sköter jag ensam om barn och hushållsarbete, inga konstigheter men man kan behöva pussla lite.
I Kalles eget fall funkar det bra men förändring kan också skapa oro i lägret. Kanske att man i en längre relation känner rädsla att nya aktiviteter och mer egentid betyder att partnern är på väg bort ifrån en.
– Det är ofta ett tecken på att man är rädd för att bli lämnad, då behöver man prata om det. Det betyder inte att den andre ska göra avkall på sitt intresse, även om det vara bra att sätta ramar för hur mycket tid det får ta.
Tecken på att man faktiskt har vuxit ifrån varandra
Om man däremot känner att distansen blivit för stor och man knappt ses för att de nya intressena tar upp för stor del av livet, kanske det är läge att inse att man vuxit ifrån varandra.
– Jag brukar säga att när det är för många minus i förhållande till plus i relationen kan det vara dags att fundera på att gå isär.
Avsaknaden av sex och kroppskontakt i en tidigare sexuell relation eller att någon mer och mer fokuserar det på negativa i tillvaron kan vara andra signaler.
– Känner du en lättnad när partnern åker på jobbresa och får ångest när de kommer hem, ja då kan det vara ett tecken på att det är dags att gå vidare.
– Vissa relationer är inte bra för oss och då ska vi inte vara i dem, summerar Kalle.
Foto: Peter Knutsson