Psykisk ohälsa ökar bland tjejer – har ångest och sover dåligt

Efter reklamen: Kakan Hermansson för Tjejzonen

Sedan mitten av 1980-talet har andelen ungdomar mellan 13–15 år med psykosomatiska symptom fördubblats. I symptomen ingår sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel.

Och det är fler tjejer än killar som lider av dessa besvär. Över hälften av 15-åriga flickor har psykosomatiska symptom, jämfört med en tredjedel av killarna. Det visar Folkhälsomyndighetens (FHM) rapport om psykisk ohälsa bland barn och unga.

– Det är svårt att säga exakt vad som ligger bakom siffrorna, men jag tror att tjejer delvis mår sämre för att de är mer sårbara vad gäller stress, press, utseendefixering och hur de påverkas av sociala medier. Tjejer är också i större utsträckning utsatta för sexuella övergrepp, säger Terese Balte Lindqvist, chattansvarig och tf. operativ chef för stödverksamheten på Tjejzonen.

Tjejzonen för tjejer mellan 10 och 25 år

Tjejzonen är en organisation som bedriver samtalsstöd för tjejer mellan 10–25 år. Terese Balte Lindqvist ser dagligen vilka problem som unga tjejer brottas med när de chattar via nätet med Tjejzonens äldre volontärer.

– Generellt är relationer ett stort ämne, att något skaver i familje-, vänskaps- eller kärleksrelationen. Vi stöter också ofta på psykisk ohälsa där nedstämdhet, ångest, suicidtankar och ensamhet är vanligt förekommande, säger hon.

Enligt Terese är just ensamhet den röda tråden i de samtal som kommer in.

– Det är inte alltid tjejerna är fysiskt ensamma – många har ett tryggt nätverk omkring sig. Men om de känner att de inte kan prata med någon om sitt innersta upplever de en känsla av ensamhet, vilket leder till ett stort lidande, säger hon.

Därför ökar psykisk ohälsa bland tjejer

En av anledningarna till ökningen av psykisk ohälsa bland unga är att många är oroliga över sina chanser på arbetsmarknaden, som enligt FHM i dag ställer högre krav på utbildning och kompetens än tidigare.

En annan orsak är att den svenska skolan fungerar sämre i dag än på 1980- och 90-talet, vilket syns i ungdomars sjunkande skolprestationer och utbredda skolstress. FHM nämner bland annat friskolereformen och nya betygssystem som bidragande faktorer.

Och det finns ett samband mellan sjunkande skolprestationer och problem som oro, självdestruktivitet, depression och ångest.

– Vi upplever ofta att tjejer pressar sig hårt och blir oroliga när det inte går bra för dem i skolan. De har en otrolig prestationsångest och tror att framtiden är körd om de inte får bra betyg, säger Terese Balte Lindqvist.

Svårt att prata med sina föräldrar

De faktorer inom familjen som påverkar utvecklingen av psykosomatiska besvär har inte förändrats nämnvärt de senaste decennierna. Däremot är besvären vanligare bland ungdomar som har svårt att prata med sina föräldrar om sina bekymmer.

– Bland de tjejer vi har kontakt med är det inte alla som vill eller vågar prata med sina föräldrar om sina problem. I vissa fall kan de bero på att föräldrarna har ovana att prata om psykisk ohälsa och vill lägga locket på, säger Terese.

Utan att skuldbelägga föräldrarna så menar Terese att det ibland är just de vuxna som mår dåligt och själva skulle behöva hjälp. Föräldrar kan också vara den direkta orsaken till varför ungdomarna mår dåligt, om de exempelvis sällan möter barnens behov eller till och med är våldsamma mot sina barn.

Hon understryker dock att det finns många problemfria föräldrar som ändå har barn med psykisk ohälsa.

– En del tjejer är rädda att tappa kontrollen över sina problem om de pratar med sina föräldrar, om de till exempel har en ätstörning eller varit med om något som föräldrarna kanske vill anmäla till polisen. Då kommer de hellre till oss på Tjejzonen för att ventilera sina känslor.

Sexualbrott mot flickor ökar

Som om den negativa utvecklingen över tid inte vore nog så har även Covid-19 haft negativa konsekvenser för unga tjejer. Enligt Brottsförebyggande rådets sammanfattning över anmälda brott 2020 så ökade sexuella ofredanden mot flickor under 15 år med 10 procent jämfört med 2019. Och antalet anmälda våldtäktsbrott mot barn mellan 0–17 år ökade med 16 procent. Nio av tio av dessa gällde tjejer.

Ytterligare en studie bland 15–19-åringar visar att ungdomar under pandemin använt mer alkohol, gjort färre roliga saker med familj och vänner – trots att de haft mer fritid – samt att de haft mindre kontroll över sin vardag och sitt skolarbete.

Återigen är det tjejer som har det jobbigare.

– Eftersom tjejer i Sverige överlag mår sämre än killar så påverkar pandemin även dem mest. Vi vet att de är mer stressade i skolan och vill prestera bra, och en sådan här situation gör att man som tjej är mer orolig över sin utbildning, säger Sabina Kapetanovic, projektledare på Högskolan Väst som gjort studien tillsammans med Jönköping University.

Tjejer sover dåligt och har ångest

Studien visar större tendenser till psykisk ohälsa bland tjejer under pandemin, som att de sover sämre, har mer ångest, känner mer oro och ilska samt känner sig mer stressade och ensammare än killar.

– Att de känner sig ensamma är inte så konstigt med tanke på restriktionerna med bland annat social distansering. Man kan inte vara med sina vänner, vilket påverkar dem väldigt mycket. Vi vuxna kanske tar för givet att ungdomar får social närvaro via sociala medier under pandemin, men det inte är samma sak som fysisk närvaro.

Terese Balte Lindqvist ser också en ökad oro inför framtiden hos unga tjejer på grund av pandemin.

– Många som gått ut skolan befinner sig i limbo, de hittar inget jobb och väntar på att livet ska ta fart, säger hon.

På Tjejzonen är det helt uppenbart att Covid-19 påverkar tjejers mående, även om de inte alltid säger det rakt ut.

– Isoleringen är extremt dålig för de som exempelvis bor i ett otryggt hem där man blir utsatt för våld, inte får mat eller på andra sätt blir negligerad. Samma gäller om man har en ätstörning, ett självskadebeteende eller behöver bearbeta ett trauma som exempelvis en våldtäkt. Isoleringen gör det också svårt för tjejer att lämna destruktiva relationer, säger Terese Balte Lindqvist.

Konflikter med föräldrar

Tjejer har under pandemin även i större utsträckning än killar mer konflikter med sina föräldrar än vanligt, och överlag är den negativa utvecklingen under pandemin vanligare hos de ungdomar som har distansundervisning.

Sabina Kapetanovic understryker vikten av att söka upp de som pluggar hemifrån.

– För eleverna är skolan en trygghet, där man kan vända sig till kompisar, lärare och kuratorer. Nu när allt sker digitalt måste vi vuxna vara bättre på att hjälpa dem att nå exempelvis elevhälsoteam och andra instanser, säger hon.

Dels är det viktigt att söka upp de ungdomar som redan har det svårt, dels de tjejer som är högpresterande i skolan och på pappret ser ut att må bra, menar Sabina Kapetanovic.

– Bara för att de klarar skolarbetet bra betyder inte att de här tjejerna mår bra av dessa digitala studieformer. Man behöver också uppmärksamma och stötta de som strävar högt, säger hon.

Terese Balte Lindqvist håller med om att det behövs fler vuxna i samhället som ser dessa ungdomar – oavsett pandemi eller normaltillstånd.

– Det är inte bara upp till föräldrarna, utan det behövs fler stödlärare, fler psykologer och kuratorer i skolan och fler fritidsgårdar med vuxna som bryr sig.

Psykisk ohälsa bland unga ett samhällsproblem

Även om inte alla unga tjejer med psykisk ohälsa får problem resten av livet, menar Terese att den psykiska ohälsan bland unga är ett samhällsproblem.

– Har man problem och inte får stöd kan det vara svårt att hamna rätt och orka med livets påfrestningar. Alla har en gräns för hur mycket man orkar bära själv, säger hon och tillägger:

– Om man däremot kommer ut i samhället med känslan av att det går att ta sig igenom kriser med stöd omkring sig så klarar man framtida motgångar på ett helt annat sätt.

För trots den hårdsmälta statistiken om unga tjejers mående så känner Terese Balte Lindqvist en tilltro till de goda krafterna i samhället, och att det kan göra stor skillnad med en enda person i tjejens liv som bryr sig. Det viktigaste man som vuxen kan göra för en tjej som mår dåligt att få henne känna sig värdefull, precis som hon är, menar Terese.

– Vi på Tjejzonen förstår att det ibland kan kännas hopplöst och som att det man gör är en droppe i havet. Men jag vill betona att vi alla bär på verktygen för att hjälpa en tjej i rätt riktning. Det räcker med att fråga henne hur hon mår, och att våga stanna kvar och verkligen lyssna på svaret – hur svårt det än kan kännas. Då visar man att hon är en person värd att lyssna på, samtidigt som man hjälper henne att känna sig mindre ensam om sina problem.

Vill du hjälpa Tjejzonen att hjälpa? Swisha ditt bidrag till 90 02 072