Hur pratar jag med mitt barn om ätstörning? Här är psykologens råd
Anorexi och bulimi är de vanligaste formerna av ätstörning och båda handlar om ett fokus på utseende och kroppsform med en önskan om att gå ner i vikt. Barnet mår ofta dåligt både fysiskt och psykiskt och stora delar av den vakna tiden kan gå åt till att tänka på vad man äter och hur man ser ut.
Prata med barn och tonåringar om ätstörning – så gör du
Det är ofta svårt att behandla ätstörning på egen hand och barnet behöver ofta professionell hjälp och stöd från dig som förälder. Hur kan man prata med sitt barn om ätstörning? Vi ställde frågan till den legitimerade psykologen Jenny Wallin som här delar sina sju bästa tips:
1. Positiv tid tillsammans
– Det allra bästa man kan göra som förälder generellt är att ha positiv tid med barnet. Var närvarande, visa engagemang, gör roliga saker tillsammans och prata!
2. Kontrollera inte barnet
– Det är en naturlig känsla att man som förälder vill kontrollera barnet och nästan tvinga hen att äta eller förbjuda hen att gå på toaletten precis efter en måltid. Att ge våra barn föda är en biologisk instinkt. Att öka kontrollen får dock ofta motsatt effekt och därför är inte detta något som rekommenderas. Undvik tjat, kontroll och tvång och ta istället en dialog med vården om du känner sig orolig som förälder.
3. Säg att du är orolig (men var inte för på)
– Prata med ditt barn och berätta att du blir orolig när hen inte äter. Säg att du vill att barnet äter och att du inte vill att barnet ska kräkas och försök få barnet att förstå att det som hen gör är inte bra. Men var inte för på eftersom beteendet kan öka om det får för mycket uppmärksamhet. Ätstörning kan vara lurigt och det kan vara en svår balansgång att få till rätt sorts stöd. Därför rekommenderas att söka professionell hjälp och att inte behandla ätstörning hemma.
4. Normalisera ätstörning
– Det är vanligt att både barn och föräldrar känner skam eller skuld vid problematik med mat och ätande. För att hjälpa barnet att släppa känslor av skam och skuld kan du som förälder berätta att ätstörning är vanligt och att barnet inte har gjort något fel. Ni kan också läsa om eller prata med andra som har haft ätstörning och visa barnet att det går att bli frisk.
5. Tänk på hur du själv pratar om kropp och mat
– Man kan tänka på hur man pratar med eller framför sitt barn kring kropp och mat. Prata om kroppen ur ett funktionellt perspektiv, att det är viktigt och roligt att ha en kropp för att exempelvis kunna springa eller cykla. Kommentera inte din egen, barnets eller andra personers kroppar. Servera hälsosam och nyttig mat och visa också att man får unna sig godsaker ibland och att det är bra att det finns balans. Prata inte om maten vid måltider, fokusera istället på att det ska vara en trevlig stund där det finns möjlighet att prata om dagen. Pressa aldrig barnet att äta något utan låt barnet själv välja och utforska maten som finns på bordet. Det är helt normalt att barn bara vill äta vissa saker i perioder, om hen till exempel bara vill äta pannkakor är det helt okej, det brukar gå över och barnet hittar nya rätter som det blir nyfiket på.
6. Undvik hemligheter i familjen
– Var ärliga och ha inga hemligheter i familjen (vilket är vanligt). Om barnet har fått en diagnos är det viktigt att berätta det för syskonen och förklara vad det innebär och att det finns en plan för hur hen ska bli frisk. Det är också viktigt att inte glömma bort de friska barnen i familjen, tillbringa tid även med dem eller aktivera närverk så att de också får sina behov tillgodosedda. Syskon kan ibland börja bete sig på likande sätt som det sjuka barnet för att få uppmärksamhet, det är ett tydligt tecken på att barnet behöver mer tid och engagemang.
7. Om du själv har en ätstörning
– Att vara öppen med barnen är viktigt, annars känner barnen att det är något som är konstigt och blir oroliga när de inte vet vad det är. Som förälder med ätstörning bör man söka hjälp och ta tag i problematiken för att bli frisk. Man kan visa att psykisk ohälsa inte är ett val, att man har insikt och att man gör allt man kan för att det ska bli bra. Är mat och utseende känsliga områden kan man ta hjälp av sin partner eller nätverk som exempelvis kan äta vissa saker tillsammans med barnen, så att barnet får en mer sund och normal bild av mat och ätande.
Foto: TT