Hur vet jag om mitt barn har ångest? Några vanliga tecken

Efter reklamen: Så hjälper du barn som inte har några vänner

Motherhood har tagit ett snack om ångest hos barn och unga med Kristina Ahlman som är legitimerad psykolog och till vardags jobbar med psykologisk behandling på pratamera.nu.

– Ångest handlar om rädsla för något och man kan känna rädsla för nästan vad som helst. Ibland kan oro och ångest komma frånkrav ochförväntningar som barnet inte når upp till. Eller att barnet inte har strategier för att hantera en situation som upplevs utmanande. Om vi inte får vara med i kompisgruppen skapar det en enorm stress i oss, vilket kan leda till ångest, då social inkludering är livsviktigt för att vi ska må bra. Barn behöver då få hjälp från vuxna att hitta olika lösningar och strategier för att hantera oro och ångest, berättar Kristina Ahlman och guidar oss genom ångest hos barn:

Kan små barn ha ångest?

– Ångest är den vanligaste psykiska ohälsan hos yngre barn och kan variera i olika grad, alla som har ångest får inte en diagnos. Barns olika typer av ångest påverkas av deras utvecklingsnivå. Separationsångest är vanligast hos yngre barn medan lite äldre barn kan vara rädda för mörker eller att någon närstående ska skadas eller dö. För ungdomar kan oron handla om prestationsångest, självkritik kring utseende eller sexualitet som orsakar ångest. Det vanligaste vid olika ångestsyndrom är att man känner stark rädsla för något som man också börjar undvika att göra på grund av sin rädsla och att ångesten orsakar stort lidande inom flera områden i vardagen, säger Kristina Ahlman.

Hur upptäcker man ångest hos barn?

– Att barnet är rädd, har ont i magen eller huvudet kan vara tecken på ångest och oro, men det måste inte allt vara så. Det är ju inget konstigt att man är rädd för att sova borta första gången eller hoppa från en trampolin, det är normalt. Tecken på allvarlig ångest är när barnet fortsätter oroa sig konstant, undviker att göra aktiviteter eller till och med har panikattacker (alltså så hög grad av ångest att hjärtat börjar bulta väldigt fort och att man kan tro att man ska svimma eller dö). Det är viktigt att söka hjälp för att kolla vad det kan vara som orsakar den här ångesten, säger Kristina Ahlman.

Som förälder är det viktigt att vara observant på i vilka situationer som barnet får ångest och tvärt om, när barnet mår bra.

– Är det under speciella tider på dagen eller i vissa miljöer som ångesten uppstår? Kanske i skolan, med kompisar eller innan man ska åka till den andra föräldern om ni är separerade. Försök se om det finns ett mönster. Titta även på när barnet verkar må bra, skratta och le. Är det när barnet sovit, ätit, verkar trivas med det hen gör eller klarat något som var utmanande. Genom att kartlägga när barnet mår bra så kan du som förälder försöka skapa mer av dessa förutsättningar i vardagen, säger Kristina Ahlman.

Vilka är symtomen på ångest och oro för barn?

Ångest eller oro kan kännas olika för olika barn och det kan vara svårt för barn att beskriva hur det känns. Här är exempel på hur barn kan beskriva ångest:

• Det känns som fjärilar i magen.
• Det gör ont i magen eller man mår illa.
• Hjärtat slår hårt och/eller snabbt.
• Det känns som ett tryck över bröstet.
• Det är svårt att andas.
• Musklerna är spända, kroppen skakar eller darrar.
• Det gungar och snurrar i huvudet.
• Det känns som att det sitter en klump i halsen eller i magen.

Hur utreder man ångest hos barn?

När barnet visar mycket undvikande beteende som att inte vilja träffa kompisar eller gå i skolan och har ihållande ångest en längre tid kan barnet behöva behandling.

- Ni kan vända er till vårdcentralen, BUP eller psykologisk behandling online för att få hjälp och göra en bedömning för att se vad som är orsaken till ångesten. Ångest är tillviss del genetiskt men man vet att omgivningen till stor del påverkar. Därför tittar man på den miljön som barnet befinner sig, berättar Kristina Ahlman.

De här diagnoserna räknas till ångestsyndrom (barn kan ha flera typer av ångest samtidigt):

• Specifika fobier
• Paniksyndrom
• Agorafobi – torgskräck
• Separationsångest
• Generaliserat ångestsyndrom, GAD
• Social ångest, som tidigare kallades social fobi
• Selektiv mutism – ofrivillig tystnad

Hur kan man behandla ångest hos barn?

– Kunskap om ångest och KBT, kognitiv beteendeterapi, är den behandling som man brukar rekommendera och ibland krävs även medicinsk behandling. Vid KBT jobbar man mycket med exponering för att utsätta sig för det man är rädd för. Det är också bevisat att fysisk träning är bra för att minska och förebygga psykisk ohälsa, säger Kristina Ahlman.

Källa: Psykologen Kristina Ahlman och 1177.se