En del av

Studier: Barn blir INTE överaktiva av socker

15 aug, 2017
author Thowe Wagner Larsson
Thowe Wagner Larsson
Barn som äter socker blir överaktiva. Eller? Nej, det har faktiskt bevisats gång på gång att det är en seglivad myt som vägrar dö ut. Istället verkar det vara yttre omständigheter som gör att barnet blir extra uppspelt.
Annons
Så får du vänskapen att hålla- även efter du fått barnBrand logo
Så får du vänskapen att hålla- även efter du fått barn

Det är en välkänd scen för småbarnsföräldrar. Någon i klassen har bjudit in till barnkalas och väl på plats bjuds det på kakor, saft och tårta. Ljudnivån stiger, barnen springer omkring och plötsligt ser allt ut som en krigszon. ”Sockerhög”, säger någon förälder om sitt barn. ”Så här blir det alltid efter några godisbitar”, säger en annan.

Men, stämmer detta? Blir barn överaktiva av mängden socker eller är det snarare omständigheterna som bidrar till kaoset?

Myt enligt studier

Givetvis är socker i stora mängder inte hälsosamt för varken barn eller vuxna och självklart finns det flera fördelar med att minska mängden socker i kosten. Men att använda ”hen blir så hyperaktiv” som en ursäkt för att inte ge barnet en bit tårta håller inte.

För det är nämligen en myt.

Studie efter studie visar att det är en seglivad myt som lever kvar främst för att föräldrar tror på den. Att föräldrar upplever att ens barn har blivit överaktiv handlar snarare om att barnet blir uppspelt av tanken på en belöning, att det är ett festligt tillfälle (kalas eller helgdag) och omständigheter som att det finns andra barn i rummet som trissar upp varandra. Istället för att se till det yttre drar föräldrarna slutsater mellan vad de tidigare har hört är sant, att socker gör barnet överaktivt, och vad de ser hända just nu – att barnet blir väldigt uppspelt.

Annons

Väl utformad studie bevisade myten

En studie utförd av US National Library of Medicine National Institutes of Health (1994) visar just detta. I den studien lät man 48 barn delta. 23 barn var i åldern 6-10 år och beskrevs av deras föräldrar som känsliga för socker. Resterande 25 barn var i åldern 3-5 år och deras föräldrar hade inte blivit utfrågade om de ansåg att deras barn var sockerkänsliga eller inte.

De 48 barnen delades in i tre olika grupper:

Grupp 1: En diet med mycket socker (cirka 20-22 procent av all energi)

Grupp 2: En diet utan socker men som innehöll aspartam

Grupp 3: En diet utan socker med som innehöll minimalt med sackarin

Forskarna ville göra testet så adekvat som möjligt och lät därför familjerna få sin mat levererad. Efter tre veckor fick familjen äta av en ny diet och efter ytterligare tre veckor fick de den äta av den tredje och sista dieten. Föräldrarna trodde däremot att deras diet skulle förändras varje vecka, inte var tredje, just för att forskarna ville se om barnen förändrades utan att föräldrarna visste hur mycket socker de faktiskt åt.

Annons

Resultatet blev knappt märkbart

Både innan studien startade och därefter veckovis testade man olika saker hos barnen genom strukturerade intervjuer med föräldrarna som sällskap. De fick bland annat genomföra kunskapstest, koncentrationstest och ett skriv- och rittest. De bar också aktivitetsmätare för att se om de var mer fysiskt aktiva när de åt en viss diet.

Hos de 23 barn som av sina föräldrar ansågs vara känsliga för socker såg man ingen förändring i de olika testerna som genomfördes. Hos de resterande 25 barnen gjorde man 31 olika tester och enbart två av dess visade på skillnader.

Med andra ord är myten bevisat falsk.

Foto: IBL

Annons