Waldorfskolan: Så funkar pedagogiken och detta är kritiken
Bakgrunden till Waldorfpedagogiken är en kunskapssyn där man lägger stor vikt vid det sociala, kreativa och att lära sig utifrån sin egen vilja. Inom Wadorf tänker man att barn har en naturlig lust till att lära om man ger rätt verktyg för att locka fram engagemang och nyfikenhet.
På waldorf.se som drivs av Waldorfskolefederationen och Riksföreningen Waldorfförskolornas Samråd bland annat, beskriver man sig själv som en som en ”alternativ pedagogik”.
Många beskriver det också som att waldorfpedagogiken springer ur den antroposofiska rörelsen. Antroposofi bygger på en filosofisk syn där man inte vill sätta naturvetenskap och humanvetenskap (eller natur och kultur) mot varandra. Istället strävar man efter att ha en mer helhetlig syn på världen.
I waldorfpedagogiken ingår bland annat också en viss syn på arkitektur, och på att leva i en naturlig rytm där människan mår bäst av att göra vissa uppgifter på olika delar av dagen.
När den första skolan startade Tyskland 1919 var den unik med att blanda pojkar och flickor i skolan.
Så funkar pedagogiken
Waldorflärare jobbar med samma läroplan som andra grunskole- och gymnasielärare men har en egen målbeskrivning som är godkänd av Skolverket. Pedagogiken är dock annorlunda än i vanliga skolan.
Meningarna går isär huruvida waldorfpedagogiken är bra, längre ner i artikeln berättar vi om kritiken.
Idag finns ett fyrtiotal grundskolor, gymnasieskolor och förskolor i Sverige som är medlemmar i Waldorfskolefederationen. Rörelsen är internationell och globalt finns ungefär 900 skolor.
Järna är säte för waldorfpedagogiken i Sverige och här finns flest skolor.
Har man lektioner på waldorfskolan?
Konst och kreativitet är en viktig del av pedagogiken, och genomsyrar alla ämnen. Waldorfskolan har en egen kursplan som sträcker sig från F-12, det vill säga upp till årskurs nio och till trean i gymnasiet. Samtidigt följer den som sagt den vanliga läroplanen.
Ofta gör man mer teoretiska och kreativa ämnen på förmiddagen och praktiska på eftermiddagen i en waldorfskola. Schemamässigt jobbar man ofta med större block inom olika skolämnen över dagen, istället korta och många lektioner. På så vis ser skolåret inte likadant ut varje vecka, utan ena veckan är det mer fokus på exempelvis Biologi och nästa på Svenska. Blocken byts ut efter några veckor.
Waldorfskolan har några kurser som inte finns i klassiska skolan. Till exempel Eurytmi som är en slags dans- och rörelse och Konsthantverk.
I pedagogiken ingår också att man strävar efter att ha samma klasslärare de första sju åren.
Solvikskolan i Järna finns kvar – får kritik i ny dokumentär
I dokumentären De utvalda barnen på SVT från 2021 fick walforfskolan Solvikskolan i Järna kritik från tidigare elever som gick där på 80- och 90-talet. Jasper Lake, skaparen bakom dokumentären, gick själv på skolan när han var ung och åker och träffar gamla klasskompisar och lärare som får ge sin bild av hur skolan var.
Solvikskolan startade på 80-talet och en av grundarna medger i dokumentären att deras plan var att ”inte ha någon plan”, utan att skapa ett kreativt tomrum där barnen skulle lära sig genom lek, nyfikenhet och konstnärlighet.
I dokumentären vittnar man om att det varken fanns böcker eller inrutade lektioner som var planerade i förväg. Det fanns ingen struktur eller gränssättning från lärarna, utan den sociala ordningen lades på eleverna. Ofta med konsekvensen att vissa hamnade utanför och blev mobbade.
När skolinspektionen gjorde kontroller, berättar man i dokumentären, sa lärarna till eleverna att leka skola, ta fram böcker och pennor – och räcka upp handen. Saker de aldrig annars gjorde.
Pär Ahlbom på Solvikskolan försvarar pedagogiken
I dokumentären ser vi elever som nu, i vuxen ålder vuxna, kritiserar sin skolgång på Solvikskolan. Bland annat uttrycker de att det känns nu som att de var med i ett experiment och inte lärde sig tillräckligt mycket av grundläggande kunskaper som att skriva och räkna.
Samtidigt bemöter också en annan av skolans grundare, Pär Ahlbom, kritiken med att planen på 80-talet var att göra en skola där eleverna inte inordnade sig i systemet, utan lärde sig att förändra samhället.
Solviksskolan finns kvar idag men följer läroplanen så som man måste.
Jasper Lake, skaparen till dokumentären, säger till SVT att han inte kan avgöra hur mycket av det negativa som pågick på skolan på 80- och 90-talet som finns kvar idag, säger han till SVT:
– Jag har bara granskat den här skolan, och kan inte säga hur det ser ut på andra skolor, men man måste ha med sig att det är en waldorfskola. Men Solvik var ju extrem.
I ett uttalande på sin hemsida bemöter Solvikskolan kritiken i dokumentären och säger att man tar sina historiska misslyckanden på stort allvar och vill att alla barn skall kunna känna sig trygga och sedda i skolan, och få en utbildning som rustar dem inför vuxenlivet.
Kritiken mot Waldorf
Annan kritik som har riktats mot waldorfpedagogiken är att den är kunskapsfientlig, inte lär ut grundläggande kunskaper, har en moral som inte alla passar in i och är fri på ett sätt där elever faller mellan stolarna.
Källor: waldorf.se, New York Times, fragasyv.se, Läraren
Foto: TT, Solvikskolan, SVT