Högkänsliga Jessica har son med adhd: "Får bita ihop"

Efter reklamen: Anders Hansen om nya boken "Hjärnstark junior"

Fikarummet för personalen på matbutiken ser ut som de brukar: kylskåp, muggar, kaffe. Runt bordet sitter några personer och när Jessica kommer in från första timmarna av sitt arbetspass känner hon inte som de flesta andra.

Hon är högkänslig och rasten är för henne inte någon avkoppling. Istället går hennes känslotentakler igång på högvarv.

– Jag påverkas otroligt mycket av hur andra människor mår, vilken energi de sänder ut. Till exempel om det sitter många kollegor där, så kan jag på några minuter veta hur de flesta mår utan att ha pratat med dem, säger Jessica Bengtås, 29.

Att få återhämtning är det enda som funkar för Jessica. Hennes hjärna behöver stänga av yttre stimuli och möjligheten att ta in människor och miljöer.

Men Jessica är också ensamstående mamma till Charlie, 9, och Idun, 7 – och våren 2020 fick hennes son Charlie en adhd-diagnos.

Det gör att Charlies känslor och mående behöver stå högt på agendan hemma hos familjen – och Jessica gör allt för att han ska klara vardagen så bra som möjligt.

Men samtidigt gör kollisionen mellan hennes och Charlies känsloliv att hennes egen återhämtning får stå tillbaka.

– Charlie är otroligt glad, hjälpsam, smart, omtänksam och mysig. Saker han är intresserad av kan han koncentrera sig i timmar på! Diagnosen gör att han känner allt lite extra mycket, även jobbigare känslor. Det påverkar honom mycket i hur han mår eftersom han även känner de tråkiga känslorna väldigt starkt, säger Jessica och fortsätter:

– Jag måste hela tiden känna in honom för att veta hur jag ska bemöta honom på bästa sätt just den dagen, eftersom hans mående kan varierar stort från dag till dag. Fel start på dagen gör att han kan få en dålig dag i skolan.

"Fått trösta honom i timmar"

Charlie har svårt att koncentrera sig i skolan och hans humör sviktar lätt mellan olika känslor. Han är väldigt empatisk och mår ibland dåligt i efterhand över hur hans starka känslor har gått ut över andra, berättar hans mamma.

I skolan får han sitta själv i ett rum på lektionerna om han inte orkar vara i klassrummet. Han har använder ibland hörselkåpor och en skärm som han kan sätta upp på bänken för att inte bli så distraherad av allt runtomkring.

– Han behöver väldigt mycket kärlek, beröm och positiv feedback. Mer än vad en vanlig person behöver, eftersom hans vardag ofta består av mer negativa händelser som lätt tar över hans tankar. När det händer gör det att han mår väldigt dålig.

– Jag har fått trösta honom många timmar hemma för att han vet att han sagt eller gjort saker som gjort någon annan ledsen eller arg.

Och även om Jessica gör allt för att Charlie ska må bra blir krocken mellan deras behov tydlig. Eftersom det är just hennes förmåga att ta in känslolägen hos människor runtomkring som mattar ut Jessica, blir hon lätt väldigt trött.

– Det blir även väldigt jobbigt för mig känslomässigt. Charlie har en så otroligt stark energi, det är som att gå in i en vägg när man går in i samma rum som honom. Jag känner av alla hans skiftningar och får hela tiden anpassa mig efter det. Det tär mycket på mig.

En sak som är extra utmanande i vardagen är att åka iväg och göra saker som inte ingår i de vanliga rutinerna, berättar Jessica.

– Tyvärr blir det lätt så att jag inte åker iväg många gånger för att jag inte riktigt orkar hjälpa honom hålla koll på sina känslor och hantera eventuella utbrott. Det kräver mycket av mig att göra det, som högkänslig dränerar det mig otroligt mycket.

– Att åka iväg på saker själv som högkänslig är tillräckligt för att bli trött, men att göra det tillsammans med ett barn med ADHD tar det till en helt annan nivå.

Händer det att du känner dig otillräcklig?

– Ja, jag känner mig väldigt ofta otillräcklig som förälder. Jag har stort behov av lugn och vila medan han är väldigt intensiv och kräver mycket uppmärksamhet av mig hela tiden. Så det är många gånger jag helt enkelt får bita ihop hur sliten jag än är.

Ta hjälp om du kan

Jessica tror att situationen hade varit enklare om hon haft en partner i sitt liv istället för att dra hela familjelasset själv.

– Då hade jag haft mer tid till återhämtning och någon att dela allt med. Nu har jag hela lasset på mina axlar själv vilket blir väldigt tungt, säger hon.

Hon lär sig hela tiden vilka strategier som gör att krocken mellan hennes och Charlies känslotillstånd kan bli lite enklare att hantera. Dit hör bland annat fasta rutiner och att välja sina strider.

– Det är även viktigt att jag tar tid för mig själv att vila i sovrummet ett par stunder ensam varje dag för att orka med.

Finns det några tips du vill skicka med till högkänsliga föräldrar med extra aktiva barn eller barn som har liknande diagnos?

– Om du kan, så be om avlastning i form av barnvakt. Du ska absolut inte ha dåligt samvete över det. Du kommer att fungera mycket bättre som förälder till ett mer krävande barn om du är utvilad och orkar!