Allt du behöver veta om adhd
Fler barn och vuxna får idag diagnosen adhd, men mörkertalet bedöms fortfarande vara stort. Det är cirka 5 procent av alla barn i Sverige som får diagnosen, vilket innebär att det statistiskt sett bör vara minst ett barn per klass. Bland vuxna bedöms samma siffra vara 2,5 procent.
Det här är adhd
Adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och klassas som en funktionsnedsättning eller funktionsvariation. Diagnosen upplevs ofta som en rastlöshet då den påverkar ens förmåga att koncentrera sig och/eller kontrollera sina impulser. Vissa får alla symtom, andra får bara något av dem. Dessutom kan de upplevda symtomen skilja mellan individer och variera över tid.
Diagnosen infaller oftast hos barn, men kan finnas kvar även i vuxen ålder, ofta då med mildare symtom. Att ha adhd innebär inte att du är sjuk, men du kan ha svårare än andra i situationer som ofta förekommer i samhället vi lever i. Exempelvis kan det kännas jobbigt att sitta still och hålla fokus vid långa lektioner eller föredrag. Känslan av att inte kunna prestera som andra kan också påverka självkänslan och den psykiska hälsan hos den drabbade. Viktigt att poängtera är att få diagnosen inte är ett resultat av en dålig uppfostran, och inte heller att man fötts med någon intellektuell defekt.
Olika former av adhd
Det finns flera undergrupper av adhd som brukar delas in dem i tre typer/former. Man kan diagnostiseras att både ha symtom från fler undergrupper eller bara en särskild.
Adhd-C – eller Kombinerad Form
Detta är den vanligaste formen av adhd. Den drabbade har både svårt att behålla koncentrationen och hantera impulser. Visas ofta genom att man blir överaktiv.
Adhd-I– eller Ouppmärksam Form
Denna form kallas också för add. Den diagnostiserade har svårt med att fokusera och behålla koncentrationen - men är inte nödvändigtvis hyperaktiv.
Adhd-H – eller Hyperaktiv-Impulsiv Form
Denna typ förkommer främst hos förskolebarn och är ganska ovanlig. Individen är främst överaktiv och har svårt att hantera sina impulser.
Dessutom finns andra diagnoser som är förhållandevis vanligt att få ihop med adhd. Exempel på det är dyslexi, som innebär svårigheter vid inlärning och dcd (Developmental Coordination Disorder), som innebär besvär med motorik.
Tecken på adhd
Kärnsymtomen för adhd är uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet.
Den som diagnostiserats med det känner säkert igen sig i flera av dessa beskrivningar:
- Individen har svårt att börja med, samt slutföra uppgifter
- Individens hjärna processar många tankar i huvudet samtidigt
- Individen har svårt att följa långa föredrag eller tunga instruktioner
- Individen kan ha svårt att passa tider
- Individen har en tendens att tappa bort eller glömma saker ofta
- Individen skjuter ofta upp viktiga saker tills det är försent
- Individen tycker det är krävande att skriva eller läsa
- Individen kan ha svårt att reglera sina känslor och sitt humör
- Individen har ofta svårt att sova och att komma upp på morgonen
- Individen behöver röra på sig mycket, och är inte sällan orostyngd
Diagnostisering av adhd
För att en individ ska diagnostiseras med adhd krävs att personen upplevt besvär under en längre tid och att det ger stora problem att klara av vardagen. Man vill också utesluta att det bara skulle vara en viss miljö som beteendet yttrar sig i, och man vill därför fastställa att besvären är konstanta i både hemmamiljö och på skolan eller jobbet.
En utredning görs av både läkare, psykologer och pedagoger och är mycket noggrann. Man vill helt enkelt inte riskera att överdiagnostisera någon, utan målet är snarare att utesluta en diagnos snarare än att ”hitta fel”. Men det kan vara befriande för en individ som upplever besvär att få en förklaring och det stöd och den medicinering man kan behöva.
För att göra en utredning kontaktar man sin vårdcentral för mer information om hur man går vidare. Om man inte vill börja i den änden finns också flera självtest att ta på internet, om man är osäker kan de användas som indikation. Även om det så klart inte ersätter en komplett utredning genomförd av terapeuter och läkare.
Källa: 1177, Hjärnfonden, Doktorn.com, Riksförbundet Attention
