Varför får barn cancer? De vanligaste diagnoserna – och senaste forsknigen
I Sverige insjuknar i snitt ett barn om dagen i någon form av barncancer. Vi har pratat med en av Barncancerfondens seniora forskningsexperter som berättar hur situationen ser ut idag, och varför forskningen fortfarande behövs.
Vad är barncancer?
Barncancer skiljer sig mot vuxencancer ur aspekten att det för vuxna ofta är ett resultat av hög ålder och livsstil. Det är sällan man kan förklara vad det är som gör att ett barn insjuknar i cancer, ofta är de friska i övrigt.
Varför får barn cancer?
Forskare har inte ännu kunnat hitta några yttre faktorer som verkar vara orsak till utvecklingen av sjukdomen hos barn. Dock tror man att åtminstone 10 procent av alla barn som drabbas av cancer har medfödda genetiska förändringar som bidragande orsak till deras sjukdom, och pågående forskning tyder på att den siffran till och med kan vara högre.
Hur många barn är sjuka i cancer i Sverige just nu?
Barncancer utgör mindre än en procent av de totala antalet cancerfall som upptäcks varje år i Sverige. Av de 1,6 miljoner barn som lever i Sverige idag handlar det om ca 370 barn som får en cancerdiagnos varje år, men då en behandling ofta tar längre tid än så ligger siffran på de som ligger under behandling ungefär på 1000 barn per år. Nästan en fjärdedel av alla barn som behandlats för cancer drabbas också av återfall eller blir resistenta mot behandlingen de får.
– Detta är något forskarna lägger stor kraft på att försöka ta reda på hur man kan förutse på vilka återfall kan komma att inträffa, och hur man ser till att upptäcka hur en cancercell kan gömma sig och skapa nya tumörer, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.
Vilka cancerformer är vanligast hos barn?
Cirka en tredjedel av alla barn i Sverige som drabbas får någon form av hjärntumör, ytterligare en tredjedel drabbas av leukemi. Övriga diagnoser utgör tillsammans sista tredjedelen.
– Den allvarligaste formen med nästan 0 procents chans att överleva är ”Pons Gliom” som är en typ av hjärntumör. De dåliga oddsen beror på att tumören sitter på ett sätt som inte gör de möjligt att avlägsna den kirurgiskt utan att skada andra centrala funktioner i kroppen, menar Kerstin Sollerbrant.
Vad har cancerforskningen gjort för framsteg?
Forskningen har gjort stora framsteg de senaste åren inom flera diagnoser. För 20-30 år sen överlevde i snitt 80 procent av de barn som drabbades, idag är den siffran 85 procent.
– På 50-talet var det bara 20 procent eller färre som överlevde, vilket tydligt visar på hur viktig vetenskapen varit även om det ibland krävs lång tid för att omvandla forskning till kunskap, tillägger Kerstin Sollerbrant.
Man har även gjort stora framsteg med så kallade precisionsmediciner, som i större utsträckning hindrar barn från att få sena komplikationer efter att ha blivit behandlade för cancer som små. Med dessa undviker man att slå brett mot friska celler, som visat sig kunna leda till hjärtfel och dylikt i senare år, och fokuserar på att angripa de celler som faktiskt är fel.
Vad behövs fortfarande göras?
Vi måste jobba med de diagnoser som har väldigt dålig chans att överleva. Sedan fortsätta utveckla vad man ska göra för de barn som drabbas återfall. Där är det svårt ibland då patienten blir resistent mot medicinen, eller att kroppen helt enkelt inte orkar en till behandling. Där finns mycket kvar att göra, menar Kerstin Sollerbrant.
Ökar i resten av världen – men inte i Sverige
Statistik har under året visat på hur allt fler barn drabbas av cancer runt om i världen. Detta gäller bland annat Australien, USA och till viss del även Europa. Sverige ligger dock konstant i sina siffror, det går upp och ned lite mellan åren men generellt syns ingen varken uppåtgående eller nedåtgående trend i antalet nyinsjuknade barn.
– Men det beror på vilken cancerform man tittar på, AML (Leukemi) har exempelvis blivit bättre då man hittat bättre behandlingsmetoder. Sverige och Norden ligger generellt i topp när det kommer till omhändertagande vid barncancer, det ser helt annorlunda ut i andra länder som inte har lika mycket pengar. Vår överlevnadsstatistik är jättehög och det är tack vare forskning som tagit fram rätt medicin, rätt utrustning och rätt kunskap, intygar Kerstin Sollerbrant.
Barncancergalan 2020
28 september 20.00 går årets Barncancergala av stapeln – Det svenska humorpriset på kanal 5 eller Dplay. I samband med att man ser årets humorvinnare koras ges man möjlighet att vara med och bidra till kampen mot barncancer, detta genom att bli månadsgivare. Förra året genererade galan intäkter på ca 25 miljoner kronor till den fortsatta forskningen.
Källa: Barncancerfonden
