Undersökning: Kvinnor tar betydligt större ansvar för julen än män

Vi har alla våra egna bilder av den perfekta julen. Kanske vill vi att den ska vara som i Ingmar Bergmans klassiska film Fanny och Alexander med tjocka släkten, massor av mat, glada barn och fryntliga farbröder. Om det är dit man vill så får man ligga i.

Se också: 7 viktiga kvinnor för kampen om jämställdhet

Efter reklamen: 7 viktiga kvinnor för kampen om jämställdhet i Sverige

– Man får inte glömma att de hade tjänstefolk i Fanny och Alexander. Vi kanske har fina minnen av vår barndoms jular men vi har glömt hur trötta våra mammor och pappor var, poängterar Gunilla Bergensten.

– Det fixar man inte med ett heltidsjobb.

Tydliga siffror – kvinnor gör jobbet

Så för den genomsnittliga familjen blir det ett bekant pussel som ska läggas. Skinkan ska griljeras, lutfisken lutas, klappar ska införskaffas och släkten träffas.

Under flera års tid har Tjänstemännens centralorganisation (TCO) kartlagt hur svenska hushåll fördelar arbetsbördorna mellan man och kvinna. Och av resultaten att döma, det senaste från 2018, är det i huvudsak kvinnor som projektleder julen. Det vill säga tar det stora ansvaret för att barnen verkligen glittrar med ögonen framför Kalle på julafton.

I gruppen sammanboende med barn svarade 67 procent av kvinnorna att det var de som projektledde julen i hemmet. Motsvarande siffra för männen var 10 procent.

Gunilla Bergensten låter inte speciellt förvånad över siffrorna. Det var tio år sedan hon skärskådade problematiken i boken Familjens projektledare säger upp sig.

Så fördelningen är välbekant.

Så stor är skillnaden i hur man ser på vår möjlighet till avkoppling

Psykologen: Mammors egentid värderas lägre än pappors

Hon konstaterar att den som slipper projektledaransvaret antagligen får den skönaste julen.

För själva målsättningen är nog gemensam.

– Alla tycker ju om julen, med gran, klappar och mat. Att få vara tillsammans och ha det gott. Då måste det vara skönt när någon annan gör det, säger Gunilla Bergensten.

Kvinnor jobbar sex timmar mer

Den skeva arbetstidsfördelningen är, i sig, inget unikt för julen.

Tidningen vi tidigare berättat om jämställdhet lägger kvinnor i Sverige varje vecka sex timmar mer än män på arbetsuppgifter som får privatlivet att gå runt.

– Kvinnor gör i snitt mer obetalt arbete än män enligt Statistiska Centralbyråns tidsanvändningsstudier, så skillnaderna finns hela året. Men runt jul är det mer som ska hinnas med och någon behöver planera och se till att allt blir gjort. De allra flesta gör nog mer inför jul, men kvinnorna tar oftast huvudansvaret som familjens jul-projektledare som våra undersökningar visar, säger Åsa Forsell, som utreder jämställdhetsfrågor på Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Den före detta projektledaren Gunilla Bergensten menar att det handlar om förväntningar. För det är inte så att ett kön är mera lämpat än det andra att ansvara för julklappar och att synka kalendern med tant Berta på annandagen.

– Det är ju knappast hjärnkirurgi att handla julklappar. Jag tror bara att vi försöker leva upp till förväntningar. Jag har beskrivit det som ett gisslandrama där man gör allt för att barnen inte ska bli lidande. Och om man inte fixar den mysigaste julen så är det de som blir lidande, säger Gunilla Bergensten.

– Män har aldrig behövt bry sig på det sättet för de har ju inte de förväntningarna på sig. Då lever de upp till det.

Tips: Bryt med förväntningarna

Lösningen, åtminstone för hennes del, har varit att ignorera förväntningar och dela upp sysslorna disciplinerat. Barnen är större idag än när hon skrev boken vilket har förändrat det totala arbetsschemat. Men oavsett om det handlar om att packa matsäck till skolan eller att besöka ett gymnasium för att välja utbildning så finns det uppgifter att lösa.

Gumilla Bergensten flyttade till USA och San Fransisco i samma veva som hennes självutlämnande bok kom ut. Och där är förutsättningarna, som bekant, annorlunda.

Föräldraförsäkringen är till exempel futtig och plats på förskola en plånboksfråga. Det finns så kallade pumprum på arbetsplatserna så att nyblivna mödrar ska kunna gå undan och fylla flaskor.

– Det känns som att man gått in i en en tidsmaskin. Det är ett helt annat samhälle. Jag är otroligt tacksam för den svenska föräldraförsäkringen, säger Gunilla Bergensten som menar att en delad föräldraförsäkring är vägen till ett jämlikt projektledarskap i hemmet.

– Ska man leva mer jämlikt måste man dela föräldratiden. Det är bara så man kan lära sig hur en familj funkar.

Och svenska män tar ut en större andel av föräldraledigheten för varje år. Det är dock fortfarande långt kvar till en helt jämlik fördelning.

Dela upp arbetet hemma

Gunilla Bergensten medger att hon, för egen del, sluppit julstressen under flera år.

– Jag har varit ”julsnyltare” och firat hos andra.

I år kommer familjen dock fira hemma i San Francisco med en annan svensk familj. Det är, så klart, knytkalas.

Hennes man sköter maten och fixar klappar till sin sida av familjen. Gunilla ordnar klappar till de sina och ser till att granen kommer upp.

Eventuellt bak faller på hennes sida av ansvarsfördelningen.

– Vill jag ha några lussekatter får jag fixa det själv. Sedan hänger adventsstjärnan redan uppe, det gör den året om. Det kan den göra här.

– Men huvudsaken är att vi båda är lika utslitna på julen, eller lika glada.

Traditionellt manligt och kvinnligt

En aspekt av den skreva projektledningen är att den, precis som Fanny och Alexander, påminner om flydda tider. Och det är inte så märkligt, menar Yvonne Hirdman, professor emerita och pionjär inom just kvinnohistoria i Sverige.

Så det är är okej att skriva att ”50-talet kommer tillbaka med tomten”?

– Ja, det tycker jag. Vid sådana här traditionella händelser är det ganska rimligt att det också framkallar traditionella föreställningar om kvinnligt och manligt kan jag tänka mig.

Yvonne Hirdman skrev Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning 1988. En teori där hon slår fast att: ”Genussystemets två grundläggande logiker är isärhållningen av könen och etablerandet av det manliga som norm”.

Arbetsfördelningen kring vem som handlar klappar, lutar fisk och bokar in släkten har hon dock aldrig studerat speciellt.

– Jag har inte precis ägnat mig åt jul precis. Men det är den där självklarheten med de segregerade sysslorna. Det är det som ligger till grunden för det jag kallar genusordning eller ett genussystem. Det vet vi ju att de här sysslorna inomhus har tilldelats, och tilldelas fortfarande skulle jag tro, kvinnor. Och ibland blir det ju ett crescendo.

Källa: TCO, Fokus