Jon Oskarsson i Tre pappor: ”Därför är pappasamtalen viktiga för mig”
– Sedan jag blev förälder har det blivit viktigare att veta vem jag själv är, säger Jon som är aktuell i SVT-dokumentären Tre pappor.
Hur blir man en bra pappa?
Det är en fråga som Jon Oskarsson, pappa till Mio 2,5, tänkt mycket på.
För honom ligger en del av svaret i att våga dela sina föräldraerfarenheter med andra.
– Igår var till exempel en tuff dag i mitt föräldraskap när jag hade en lite övertrött och sjuk liten kille som inte ville sova eller äta. Det blev lite kämpigt för honom vilket väckte en känsla av otillräcklighet hos mig, säger Jon och fortsätter:
– Då pratade jag med mina vänner Linus och Jonas, och det kändes så skönt att berätta hur tufft det var. Att bara få ur mig det. Det fick det en positiv effekt tänker jag, att jag mår lite bättre och kan vara lite bättre med min son.
Jon Oskarsson
.
Ålder: 43 år
Familj: Sonen Mio, 2,5 år, ensamstående förälder på deltid
Bor: Stockholm, Bagarmossen
Gör: Socionom i Stockholm stad, arrangerar pappaträffar, så kallade ”pappa-retreats”
Följ papparetreatet: Dadfulness
Föräldraskapet förbättrade relationen
Tillsammans med vännerna Linus Lundkvist och Jonas Mandelstam skapar Jon så kallade papparetreats – träffar där pappor umgås, pratar, gör workshops och aktiviteter tillsammans.
Tanken är att man ska kunna stötta varandra, växa i sin föräldraroll och att papporna ska bygger ett tryggt community tillsammans. De tre vännerna är också aktuella i dokumentärserien Tre pappor på SVT, producerad av Teodor Hultberg.
Att prata om att vara pappa är med andra ord något som Jon gjort mycket de senaste åren.
– När vi åkt iväg på pappa-retreat har jag upptäckt den fina dimensionen av att vi är olika som pappor. Deltagarna kan vara allt från nyblivna föräldrar med en liten bebis, till 50-, 60-åriga fyrbarnspappor. Det visar sig att vi är olika men samtidigt är det så universellt att vara pappa. Det finns ju pappor överallt på den här planeten.
Din son Mio är två och ett halvt år nu... Vad behöver du möta i din föräldraroll just nu?
– Jag behöver våga vara ännu mer sårbar och våga lita på mina känslor mer än någonsin. Jag jobbar också på att försöka fördjupa kontakten med min magkänsla och intuition mer. Sen jag blev förälder har det blivit viktigare att veta vem jag själv är.
Som förälder och pappa är det lätt att ha strategier för sig, säger Jon. Det är helt mänskligt men han själv har mått bra av att syna sina beteenden i sömmarna under pappasamtalen.
– Det kan vara att man vill vara omtyckt, att man kanske är rädd för att bli övergiven. Där känner jag passion och mod att mer våga vara den jag är, bortom det.
Vad intressant... När lyssnade du på din egen inre röst papparöst senast?
– Det sker på flera plan. Till exempel i relation till mina egna föräldrar och min egen pappa. Där har jag behövt vara mer autentisk och visa vad jag står för och väljer.
– Relationen till min egen pappa har blivit bättre när jag har klivit in i min föräldraroll, skulle jag säga. Jag tror att jag tidigare var lite mer osäker och lättpåverkad.
Sedan Jon fick Mio upplever han alltså att det förändrats.
– Nu är det som att jag har frigjort mig från det och känner i mig själv vad jag tycker är viktigt. Och står för det inför honom. Det blir tryggare och stabilare.
Vad fint. Vad var det med att bli förälder som ledde fram till det?
– Nu är ju vår lilla son här. Han finns på riktigt. Och jag tror att relationen till mig själv återspeglas mycket i relationen till mitt barn. Det är en stark motivation att vilja vara en så bra människa som möjligt, även om man inte alltid klarar det. Och jag tror det var den viljan, det fanns en möjlighet att möta mitt eget inre i relationen till mitt barn där.
Samtalen gör Jon tryggare som ensamstående
I dokumentären Tre pappor skildras hur Jon och Mios mamma, Sara, gick isär nyligen. Idag är han ensamstående förälder på deltid.
– Vi har ett ganska tätt samarbete med mycket flexibilitet och utgår så mycket som möjligt från Mio. Vi försöker stötta och supporta varandras behov och så. Och det blev bra för oss faktiskt, det blev mycket bättre och något positivt.
Sedan han blev ensamstående har det samtidigt blivit extra viktigt att få prata om föräldraskapet med andra pappor, säger Jon.
– Det blir enklare om man får dela med sig och gå igenom känslor kring föräldraskapet tillsammans. Det gör mig tryggare tror jag, och i bästa fall gör det mig också lite tryggare med mitt barn. Jag har blivit bättre på att våga be om hjälp av det till exempel.
– Jag har också blivit hjälpt av igenkänningen, att det finns andra som går igenom liknande saker med sina barn.
Mammagrupper är fortfarande vanligare än pappagrupper. Varför tror du pappor pratar mindre, eller förväntas prata mindre, om sin föräldraroll?
– Ja varför är det så... det är en väldigt bra fråga. Det kanske är att det har varit mer traditionellt i mansrollen, att man arbetar och är praktisk. Och då har det här behovet kanske inte riktigt funnits. Men allting rör sig tänker jag.
– Vissa kanske har det jättebra utan att prata eller utan att visa sig sårbara i sina känslor. Då är väl det perfekt för dem. Det finns inget självändamål med att berätta om sina känslor, alla behöver känna in vad som funkar för ens egen integritet.
Dokumentärfilmen lyfter frågan om att vara manlig – och om det finns en konflikt mellan manlighet och att vara en reflekterande pappa. Tycker du det finns en konflikt?
– Nej inte för mig. Jag tror bara att det är en till dimension av att vara man och förälder – det måste inte konkurrera med varandra. Man kan vara maskulin men sårbar och mjuk samtidigt. För min egen del känner jag att jag bara vill vara och upptäcka den jag är. Och det flyter ut i rollerna av att vara man och pappa.
Dokumentärserien Tre pappor har premiär på SVT Play söndag 13 november och på SVT1 söndag 13 november kl. 21.00.
Foto: Privat