Föräldrastilen och uppfostran kan skada barns psykiska hälsa
Som förälder sätter du ditt barns mående i första hand. Men visste du att sättet du uppfostrar på kan ha betydelse för hur barnet mår i framtiden? Så här säger experten.
Att vara förälder kan vara lika delar roligt och fantastiskt, som jobbigt och svårt. Det enda du vill är att skydda ditt barn och se till att att hen får en trygg uppväxt att titta tillbaka på. Men i den här bubblan av kärlek och värme, dyker det säkert upp nya utmaningar som du behöver lära dig att hantera. Känner du igen?
Trots att föräldrar tycker att de gör allt för att sina barn ska må bra, visar ändå forskning och statistik att den psykiska ohälsan bland ungdomar växer. Allt fler mår sämre och sämre, och i vissa fall kan det vara nästintill omöjligt att hitta orsaken till det. Släktdrag, gener samt vilken miljö barnet vistas i har en betydande roll, men det kan även finnas fler. Finns det något man som förälder kan göra för att förhindra att barnet ska drabbas av psykiska hälsoproblem?
Den amerikanska tidskriften Psychology Today har nyligen rapporterat om en forskargrupp i Kina som har studerat sambandet mellan ungdomars mående och hur de blivit uppfostrade. Enligt forskarna är det nämligen många som fått en ny form av depression, ”Empty heart disease” där personer som drabbas får en känsla av meningslöshet och tomhet. Studien visar att det är lättare att få den här formen av depression om man har extra mycket höga krav hemifrån.
Den gemensamma tråden som forskarna kunnat se bland de drabbade ungdomarna är att de pluggat stenhårt för att få bästa möjliga betyg, på de allra finaste utbildningarna. När de väl kommit ut i arbetslivet och ska klättra upp för karriärstegen, går framtidsplanerna i kras – och istället hamnar de i en svår depression. Teorin är att de höga kraven inte skapar någon tid för lustfyllda saker som kompisar eller fritidsintressen, vilket leder till att dessa ungdomar tappar livsgnistan.
Experten om hur uppfostran påverkar psykisk hälsa
Reyhaneh Ahangaran är psykolog och författare. I en intervju med Aftonbladet menar hon att vi i Sverige skiljer oss ganska mycket från Kina, men att samma mönster ändå kan ses här.
– Flera studier i västvärlden visar att det finns en överrepresentation av psykiska symptom hos de personer som är uppvuxna med föräldrar med en auktoritär uppfostringsstil, säger Reyhaneh Ahangaran till Aftonbladet.
Visst skiljer sig uppfostringsmetoder och stilar runtom i världen, och det kanske inte är så förvånande att strängare tyglar kan vara orsaken till ett sämre mående. Alla människor behöver olika saker i livet och för vissa kan den sociala biten vara livsviktig.
Reyhaneh Ahangaran menar att den stränga föräldern förut var mer vanlig i Sverige, och är troligtvis inte den stora anledningen till att psykisk ohälsa bland tonåringar och unga vuxna ökar här idag. Hon säger att det snarare finns mer av motsatsen, det vill säga ungdomar vars föräldrar inte har några regler hemma och ger barnen helt fria tyglar. Reyhaneh berättar för Aftonbladet att det inte finns någon forskning som visar att denna uppfostringsstil leder till ökad psykisk ohälsa senare i livet, men att hon har kunnat se kopplingen i sin kliniska verksamhet.
Det gynnar den psykiska hälsan
Ibland kan föräldraskapet kännas hopplöst och det kanske dyker upp motgångar eller utmaningar som man inte räknat med.
Trots att man är säker i sin roll finns det saker som omedvetet kan påverka hur man är som förälder – och hur man väljer att uppfostra sitt barn. Samhället och relationer kan vara några av dem.
När det gäller kopplingen mellan hur vi uppfostrar våra barn och hur de påverkas i framtiden har det visat sig att lagom är det allra bästa. Att inte ha några regler överhuvudtaget kan göra så barnet börjar tro att föräldrarna inte engagerar sig, vilket i sin tur kan göra så hen börjar tvivla på sig själv. Det kan vara negativt för barnets mående på sikt. Genom att som förälder visa värme, vänlighet och att man ser barnet – i kombination med att sätta gränser, får barnet se att det finns någon som bryr sig.
– På det här sättet känner sig barnen både bekräftade, sedda och älskade samtidigt som de får frihet att utforska sina egna behov. Det vet vi främjar den psykiska hälsan och välmåendet, avslutar Reyhaneh Ahangaran.
Hur är du som förälder?
Man har kunnat se att de finns olika stilar att uppfostra sina barn på. Här berättar vi mer om dem – och hur de påverkar barnet.
Den auktoritativa stilen menar att föräldern försöker ha en öppen kommunikation med barnet. Hen är krävande och vill att barnet ska bli självgående, och låter barnet själv lösa problem som kan dyka upp. När föräldern tillrättavisar så förklarar hen anledningen på ett sakligt och moget sätt. Hen är väldigt förlåtande och tror på att lära istället för att bestraffa. Tack vare att föräldern inte är för kontrollerande mognar barnet, vilket ofta leder till att barnet blir mer självständigt.
Auktoritära stilen betyder att föräldern har ofta höga förväntningar på sitt barn. Det finns en väldigt liten dialog mellan föräldern och barnet och ofta händer det att barnet inte ens får ifrågasätt, förklaringen är ”För att jag säger så”. Föräldern har lätt för att höja rösten istället för att diskutera eventuella problem. Barn som uppfostras så här har visat sig ha sämre sociala färdigheter, eftersom föräldern alltid sagt vad hen ska göra istället för att uppmuntra till att barnet kan ta egna beslut.
Med den tillåtande stilen menas det att föräldern är känslig för barnets behov. Föräldern är avslappnad och har inte några förväntningar på barnets beteende. Det finns inga krav, vilket på sikt kan göra så barnet uppfattas som omogen och inte kan klara av att ta ansvar, inte lära sig att kontrollera sitt beteende och dessutom ha förväntar sig att komma undan med det hen gör.
Källa: Aftonbladet, Psychology Today, Steg för hälsa
Foto: TT
