Så bränner kvinnor ut sig på hemsysslor – som män inte märker

Din manliga partner lagar finmiddag en lördag – helnöjd med dagens insats i hemmet.

Efter reklamen: 7 tips för att hantera perfektionism och prestationsångest

Själv har du inte gjort så mycket idag. Bara planerat maten, handlat ingredienserna (bland annat råsocker som du visste var slut), tagit ned barnens vinterkläder från förrådet, vattnat blommorna och knipsat av några blad, tvättat en BH, bytt värmeljus och lekt med barnen. När minstingen satt på toaletten passade du förresten också på att av dra av handfatet.

– Om man jämför med andra länder är vi mer jämställda i Sverige. Men med det sagt vill jag också påstå att vi inte är så jämställda som vi tror, säger Emma Hagqvist som är doktor i hälsovetenskap och arbetar vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Där forskar hon bland annat om hur svenska familjer delar upp det obetalda arbetet som görs i hemmet.

– På en samhällsnivå ser vi forskare att kvinnor i mycket större grad, fortfarande, gör rutinarbetet. Det handlar om sådant som behöver göras varje dag: laga kvällsmat, plocka undan och ha koll på vad som behöver köpas hem. Män gör i större utsträckning uppgifterna som uträttas mer sällan, som att byta däck eller sätta upp en tavla.

Kvinnor lägger 27 timmar i veckan på obetalt arbete

Vid första anblick kan det se ut som att det blir jämnt i slutändan. Ett däckbyte tar kanske längre tid än att plocka undan leksaker. Men i längden syns tydliga skillnader i hur mycket tid svenska kvinnor och män lägger på arbetet hemma.

Enligt den senaste statistiken som SCB presenterat lägger kvinnor nästan 27 timmar i veckan på obetalt hemarbete, medan samma siffra för män var drygt 21 timmar. Generellt tillbringar kvinnor därmed nästan sex timmar mer än män varje vecka på att sköta hem, barn och omsorg av personer i familjen.

Tittar man vidare på forskning som inte handlar om konkret användning av tid, förstärks bilden av att kvinnor löpande tar störst ansvar för livet där hemma.

– Väljer man att titta på hur man upplever fördelningen av sysslorna i hemmet kommer det fram att kvinnor i mycket högre grad står för exempelvis planering. Att laga en middag handlar också om att bestämma vilken mat som ska lagas, skriva handlingslista, handla och komma ihåg vilka ingredienser som finns hemma – det vill säga mer osynliga arbetsuppgifter. Det kan också handla om sådant som att ha koll på när barnen behöver ha med sig gympapåse, att de ska på kalas och att det ska inhandlas en present till kalaset, säger Emma Hagqvist.

I takt med att fler matlagande män på senare tid figurerat som kockar i TV och tidningar, har männen också börjat laga mer mat, berättar forskaren. Men den gamla strukturen finns kvar i grunden förklarar hon.

– Då handlar det om att män börjat laga mer mat när det är fest eller så gör de specifika uppgifter som att grilla, alltså inte den rutinmässiga vardagsmiddagen. Kvinnornas matlagning tar i regel därför fortfarande mycket mer tid, ork och energi.

Forskning visar också att kvinnor tenderar att underskatta hur mycket av arbetet i hemmet de gör, medan män tvärtom överskattar sin prestation.

En anledning till det här kan vara att män, på ett generellt plan, inte är medvetna om alla de sysslor som kvinnor tenderar att göra. En annan är att det som män gör ofta syns mer fysiskt.

Det rutinmässiga arbetet som kvinnor gör kräver en bredare och ofta lite osynlig kunskap, förklarar Emma Hagqvist. Ett exempel som forskare kunnat visa är att en man och kvinna i ett heteronormativt förhållande kanske båda tvättar – men mannen kör oftare 60-graderstvätt och kvinnan ser till att plagg som behöver fintvättas tas om hand, hängs upp och stryks på rätt sätt.

– Här kan man ju tänka sig att det faktiskt syns mer rent fysiskt att tvättmängden minskar när man slängt in en stor lakanstvätt än när någon lägger samma tid på att ta om hand ett enstaka finplagg. Likadant är det med vardagsplockandet som kvinnor gör mer av. Har man barn blir det ju ofta stökigt direkt igen men hade ingen plockat skulle det bli kaos.

För att män och kvinnor ska bli mer jämställda, eller åtminstone rättbedöma sin insats i familjelivet, krävs att fler män får förståelse för vilka sysslor som görs i ett hem, menar Emma Hagqvist.

Kvinnor tar hand om barn och svärföräldrar

När familjer får barn visar statistik att arbetet i hemmet går upp betydligt i tid för både män och kvinnor. Det tar tid att natta barn, laga mat, hjälpa till med läxor, leka och i allmänhet ge barnet omvårdnad.

Även om kvinnor i regel lägger mer tid på barnen, visar forskning att män som tar ut mer föräldraledighet också tar mer ansvar för hem och barn längre fram.

– När man är hemma på dagarna blir det naturligare att man tar en större del av hushållsarbete och är det bara mamman som gör det så tenderar hon att fortsätta ta huvudansvar för barn och hushåll senare. Är pappan involverad i föräldraledigheten visar forskning att ett sådant par delar mer lika på hemarbetet när båda är tillbaka i förvärvsarbete.

Hälsa

Emma Hagqvists forskning visar att kvinnor blir sjuka av de här strukturerna.

– Ojämlikhet i hemmet gör att framförallt kvinnor får sämre välbefinnande. Min forskning visar till exempel att risken för utbrändhet ökar om man har svårare man har att kombinera privatlivet med arbetslivet.

– Annan forskning visar också att kvinnors stressnivå mätt i kortisolnivå i kroppen, fortsätter att vara hög när kvinnan kommer hem från arbetet. Männens nivå tenderar istället att gå ned vid det här momentet under dagen.

I svenska tidsanvändningsstudier kan man också se att män har mer tid till sömn, egentid och sociala aktiviteter som att träna eller träffa vänner. Det är här man får återhämtning, förklarar Emma Hagqvist.

Likaså visar statistik att män som är mer föräldralediga jämfört med andra män också blir mer sjukskrivna. Och det här har sin naturliga förklaring.

– Eftersom tendensen är att män då blir mer engagerade i det privata arbetet, kan man förenklat säga att de ”tar över” en del sjukskrivningar som kanske annars skulle han hamnat på kvinnan.

Kraven på kvinnor finns med sen barnsben

Varför är kvinnor och män fortfarande ojämställda i hemmet?

Enligt Emma Hagqvist är en förklaring samhällets normer – och vad man lär sig redan som barn. Kvinnors uppfattning att de faktiskt delar hemarbetet lika med sin manliga partner trots att så inte är fallet, tyder på att det finns en förväntan på kvinnan att ta större ansvar. Både från samhället och henne själv.

– I samhället ser vi det som kvinnligt att vara omvårdande och ta på sig den här modersrollen. Som kvinna tar man, mer eller mindre medvetet, på sig den här rollen för att upprätthålla den kvinnlighet som förväntas av en. Maskulinitet handlar, tvärtom, om att vara förvärvsarbetaren som drar in pengarna, säger Emma Hagqvist och fortsätter:

– Vi fortsätter hela tiden att återskapa de här rollerna för att vi redan som barn socialiseras till att vi ska göra det. Därför reflekterar vi inte mer.

En annan del av förklaringen kan vara att politiken i Sverige fokuserat kvinnors lönerabete som lösningen på hela jämställdhetsproblemet. I uppbyggnaden av välfärdsstaten blev även kvinnors förvärvsarbete viktigt. Och att komma ut på arbetsmarknaden har absolut varit positivt för kvinnor – men allt det andra har inte hängt med, menar Emma Hagqvist.

– Statistiken säger att hemarbetet i svenska hushåll blev mer jämställt när kvinnor började jobba – men inte av anledningen att männen tog över sysslor.

När kvinnor började lönearbeta gjorde de mindre av sysslorna i hemmet – men männen började inte torka handfat eller planera middagar i märkbart större utsträckning, förklarar hon. Istället gick sådant som användningen av hushållsnära tjänster upp, det städades mindre och lagades överlag mindre mat i svenska hem.

Guide: Så blir ni mer jämställda

Vill du och din partner bli mer jämställda?

– Kvinnor i jämställda relationer är friskare och båda i paret är lyckligare och mer nöjda med sin relation. Det är också färre skilsmässor hos par som delar mer lika på arbetet i hemmet, säger Emma Hagqvist.

Alltså – en massa fördelar! Förutom att en jämn fördelning såklart också kan tänkas vara mer rättvis.

Forskarens guide: såhär blir ni mer jämställda hemma

1. Börja med att diskutera: vad är jämställdhet i hemmet för oss? Vill vi bli mer jämställda?
2. Jämka ihop era uppfattningar, hur låter vår uppfattning om jämställdhet?
3. Diskutera hur ni kan bli mer jämställda. Skriv ned en sysslolista på precis allt som görs hemma hos er, av den ena eller den andra personen. Ta med allt från att laga och handla mat till det mest osynliga, som att boka er biodejt, komma ihåg datumet till barnkalaset eller planera långsiktigt för att alla i familjen ska ha vinterkläder.
4. Var konkret! Skriv ner tydligt vem som hädanefter ska ha ansvar för vad. Du dammsuger och sköter blommor jag handlar och tvättar skjortor. Inköp av presenter gör vi varannan gång, till exempel.
5. Om din partner inte gör sina ansvarsområden – ta inte automatiskt över dem. När lite tid passerat, utvärdera istället tillsammans hur ni tycker att det har gått.
6. Använd det ni lärt er och skapa så småningom en rutin där ni inte längre behöver ha sysslolistan uppsatt på kylskåpsdörren.

Bonustips: Region Skåne har också gjort guiden Checklista för en jämställd vardag som man kan ta inspiration från.