Har mitt barn en NPF-diagnos? Psykologen ger råd

Som förälder känner du ditt barn allra bäst. Redan från bebistiden har du fått se barnets personlighet och humör, men i takt med att tiden går dyker det upp andra sidor som du behöver lära dig att förstå – allt från 2-års trots till tweenietjafs.

Det är så lätt att jämföra sitt barn med andra – trots att man inte ska göra det. När det känns tungt och bråken kommer allt oftare är det ändå så lätt att tänka: ”varför kan inte mitt barn ta ett nej?”. Att vara förälder kan ibland kännas som livets svåraste jobb, och när det känns påfrestande kan det vara bra att söka hjälp. Hanna Fischer är legitimerad psykolog och psykoterapeut. I sitt arbete träffar hon dagligen barn och familjer som behöver lite extra hjälp och stöd. Här svarar hon på frågor om vad man som förälder kan göra om man är orolig över att barnet har en NPF-diagnos.

Se också: Motherhoods expertpanel – din guide genom mammalivet

Efter reklamen: Motherhoods expertpanel – din guide genom mammalivet

NPF-diagnos hos barn – psykologen svarar

Hanna Fischer är legitimerad psykolog och psykoterapeut. Här ger hon sina bästa råd och tips.

Vad tycker du att man som förälder ska göra ifall man känner att något inte stämmer med barnet?

– Det beror lite på hur gammalt barnet är. Är det så litet att ni fortfarande går på kontroller på BVC? Då skulle jag rekommendera att ni pratar om er oro där. BVC-sköterskorna träffar många barn och de är experter på barns utveckling. Är barnet i skolålder är det bra att prata med skolan. Fråga om det ni upplever hemma också sker i skolan. Eller om det är tvärtom. Kanske skolan ser att saker och ting händer som ni inte alls upplever att händer hemma. Man behöver forska i om det är samma problem som uppstår, eller om det endast är miljön som påverkar barnet.

Om man misstänker att barnet har en diagnos, hur ska man göra då?

– Börja med att läsa på lite, det finns många seriösa forum på nätet som är bra. Ta kontakt med skolan eller förskolan och fråga dem som arbetar där om de har sett något som sticker ut. Om man önskar att göra en utredning behöver man få en bred bild av hur barnet fungerar och för att få en diagnos behöver funktionsnedsättningen vara påtaglig i minst två miljöer. Därför är det bra om det finnas en pedagogisk bedömning och beskrivning av hur barnet funkar i skolmiljö liksom i hemmamiljö. Om problemen bara syns i ett sammanhang kan det snarare vara anpassningar i miljö och bemötande som blir det första steget. Om svårigheterna är något barnet bär med sig i flera sammanhang och man bestämmer sig för att gå vidare med utredning får man träffa såväl läkare som psykolog som analyserar den information som samlats in från olika håll.

Hur får barnet en NPF-diagnos?

– För att få en NPF-diagnos behöver de svårigheter som barnet har dyka upp i minst två miljöer. Som exempel: Uppstår det problem i skolan, men inte hemma? Då kanske det handlar om att det kan vara dålig arbetsro för barnet i skolan. Om det är tvärtom, då kanske det handlar om att ni föräldrar kanske behöver stöttning i hur ni hanterar eventuella motgångar.

Hur ska man som förälder hantera den förtvivlan och oron man kan känna?

– Jag tycker alltid att man ska försöka låta bli att känna skuld, det är det viktigaste. Och försök tänk bort alla oombedda råd som ni säkert får från olika håll. Försök få kontakt med föräldrar i liknande situation, som också har barn med NPF. Dela erfarenheter och prata, det brukar ofta kännas rätt så bra och ett lugn i att man inte är ensam.

Att gå igenom en utredning med sitt barn kan kännas som en jobbig process. Vilket bemötande kan föräldrar förvänta sig att få inom vården?

– Jag önskar att jag kunde lova att det blir ett varmt och effektivt mottagande. På vissa mottagningar gör man hela utredningen på en dag och på andra kan det ta många veckor mellan tillfällena. Väntetiden lyfter många föräldrar som en stor frustration. Det är inte lätt att se sitt barn lida och ofta ser man att behoven i skolan inte blir tillgodosedda och att stressen det innebär tenderar att ”spilla ut” på eftermiddagarna då ett ”övertrött” barn stiger över tröskeln hemma. Här vill jag samtidigt passa på att ta kål på en seglivad myt om att barnet behöver en diagnos för att få det stöd hen behöver i skolan. Skolan har en skyldighet att ge barnet de anpassningar hen behöver oavsett diagnos, så se till att anpassningar och stöd införs parallellt med eventuellt lång väntetid på en utredning.

Hur länge tar det att göra en utredning?

– När man väl kommer till att göra utredningen behöver det inte ta så lång tid att avsluta den. Skola och föräldrar får svara på frågor om barnets utveckling och funktionsnivå. Barnets får träffa en psykolog en eller flera gånger för att beskriva sina utmaningar och göra olika tester för att ta reda på vad som är barnets styrkor och svårigheter. Barnet träffar även en läkare för att undersöka och utesluta andra faktorer som kan påverka mående och fungerande. Därefter kvarstår för psykologen och läkaren att sammanställa och analysera den information som kommit från flera håll och att presentera slutsatser och rekommendationer till såväl föräldrar, barn och skola på ett konkret och lättfattligt sätt. Tanken är ju att alla ska få ökad förståelse för styrkor och svårigheter och att föräldrar, lärare och andra som möter barnet ska kunna göra tillvaron lite enklare för barnet att hantera.

Vad är ditt tips till den förälder som precis fått veta att barnet har NPF?

– Många föräldrar kan bli arga på sitt barn för att hen inte kan hantera känslor eller impulser, försök att tänka att barnet inte gör något avsiktligt. Tänk att barnet har en färdighetsbrist och behöver med små steg lära sig och hitta sitt sätt för att fungera i en vardag. Tänk på att vi inte lärde oss cykla direkt, utan stödhjul var steg ett. Det är lite samma sak här, man behöver ha tålamod med barnet. Försök bygga bort det som kan skapa irritation och konflikter genom att förbereda barnet så mycket det bara går.

Foto: Motherhood, TT