Barnpsykologen: Fem gånger mer kärlek än tjat ger gladare familjer
Visst känns det som att vi i perioder inte gör annat än att tjata på barnen? Det kan handla om allt från att inte springa på parkeringen till att tvätta händerna innan middagen.
Att det i perioder blir mycket tjat är helt normalt och grundar sig ofta i att vi förväntar oss att vårt barn ska förstå att vi vill någonting och varför det är viktigt. Men det är inte säkert att de gör det, framför allt inte när det tjatas om allt möjligt.
Den optimala balansen mellan kärlek och tjat
Martin Forster forskar om barn och unga vid Karolinska institutet och är ansvarig barnpsykolog på Kry. Han har skrivit boken Fem gånger mer kärlek (Natur & Kultur 2009) vars innehåll än idag stöds av flertalet forskningsstudier.
– Proportionerna fem gånger mer kärlek än tjat kommer egentligen från gedigen forskning om vuxna parrelationer där man kommit fram till att det är en optimal balans. Det grundar sig också på annan forskning som visat att vi människor påverkas mer av negativa händelser än positiva, det negativa väger tyngre, säger Martin Forster.
Se också: 7 saker alla föräldrar borde säga till sina barn
Huvudbudskapet: Rejäl övervikt av positiv uppmärksamhet
Men det är ju jättesvårt att räkna alla tillfällen i vardagen som bestått av tjat och kärlek. Det är inte heller meningen. Huvudbudskapet är att det ska vara en rejäl övervikt av positiv uppmärksamhet, som umgänge, skratt och bekräftelse.
– Vi är mer uppmärksamma på det som inte fungerar. Säg att jag ser mitt barn slänga jackan på golvet när vi kommit in, då är det lätt att jag blir triggad. Men säg att barnet i stället hänger upp jackan när vi kommit in, då går det mig ofta förbi. Det är det som är vår utmaning, att höja blicken och se mer till det som faktiskt fungerar och uppmuntra det, säger Martin Forster.
Negativitet sätter djupare spår än positivitet
Om vi ser till oss själva, kan vi jämföra det här med att en annan vuxen i vår närhet till exempel påpekar att vi ofta är sena. Visst behöver vi då ofta flera försök för att rätta till beteendet och visst svarar vi bättre på kritiken om den läggs fram lugnt och sansat?
Negativ kritik med höjd röst och fula ord tenderar att sätta spår i oss lång tid framöver, och även om den andra vuxna är trevlig annars vågar vi ofta inte närma oss personen ordentligt på länge.
– En del saker måste man tjata eller säga till om. Men man kan säga så här, tjat i formen av att man gnager på med en irriterad röst, det är nästan aldrig bra. Det är alltid bättre att försöka hålla en trevlig ton och att vara rak och tydlig. Man kan vara bestämd och envis utan att vara irriterad eller gnällig, säger Martin Forster.
Vill undvika en relation med bara tjat och gnäll
En annan parallell till vuxenvärlden är tonen som en chef har. Lyssnar du helst på den som låter irriterad och gnällig eller den som låter trevlig och glad när hen uppmanar dig till att göra saker? Precis så kan vi tänka även när det kommer till barn.
Men det är ju inte alltid det lättaste att hålla sig lugn och saklig. Då kan det vara klokt att vara öppen med det och säga att du behöver gå i väg och lugna ned dig innan du svarar barnet, eller att du behöver lite betänketid. Det är också gynnsamt för barnet att lära sig att hen också har rätt att fundera över saker och inte alltid behöver svara på en gång.
– Annars är risken att relationen försämras mellan mig och mitt barn. Att hen också börjar svara med samma mynt så att vår relation mest består av tjat och gnäll. Det är det vanligaste som kan hända. Bråkar man ofta hemma finns också en risk att barnet tar med sig den typen av konflikthantering in i andra situationer, säger Martin Forster.
Så börjar du att jobba på balansen
Men hur gör man då för att få till en bättre balans mellan kärlek och tjat i vardagen?
– Det allra första man konkret kan prova som förälder är att avsätta tid för umgänge på kvällen där man inte gör någonting annat än att ha fokus på barnen. Laga någonting snabbt till middag idag så att ni får lite extra tid över tillsammans. Då börjar ni skapa förutsättningar för en mer positiv vardag, säger Martin Forster.
När ni fått mersmak efter den kärleksfulla kvällen kan man börja fundera över vilka situationer som brukar medföra tjat och gnäll. Sedan kan man försöka att prioritera sina fajter och välja bort de som egentligen inte behöver bråkas om.
Prioritera potentiella konflikter
Martin Forster berättar att man kan tänka att man placerar potentiella konflikter i en av tre korgar. Den första är en korg där jag struntar i att bråka, den andra är en korg där det är okej att kompromissa och den tredje är en korg där mitt ord är det som gäller.
Exempel på saker som skulle kunna platsa i den första korgen och kanske inte behöver bråkas om just nu är om barnet vägrar mössa, slänger jackan på golvet eller inte vill borsta håret. De vanorna kan barnet få in på sikt.
I korg två skulle till exempel tandborstning, ta på sig pyjamas eller vilket mellis ni ska äta kunna placeras. Då kanske barnet kan få vara lite mer delaktigt i när eller vad?
Men det finns ju också tillfällen där vi behöver vara bestämda och inte är öppna för diskussion, korg tre. Det kan handla om att inte komma för sent, inte springa ut på vägen eller inte äta glass innan maten.
– Det här är också dynamiskt. Jag måste bestämma mig för vad som är viktigt just nu. I dag kanske vi kan äta glass efter maten, då behöver jag inte bråka om det. En annan dag kanske det inte är optimalt och då kan jag välja att antingen diskutera alternativ eller stå fast, säger Martin Forster.
Stå fast vid det du tycker är viktigt
Om man bestämt sig för att vara envis, rak och tydlig i en situation är det viktigt att bibehålla ståndpunkten så att barnet inte blir förvirrat över vad som gäller. Det är inte säkert att små barn alltid förstår varför i alla fall, men så småningom kommer de att göra det.
– Man ska inte fastna i en argumentation, om man inte bestämt att frågan är diskutabel. Till slut märker barnet då att ni inte kommer framåt, säger Martin Forster.
Kärlek bidrar till bättre inlärning
Det finns en till viktigt anledning till att prioritera. Om det blir för många sådana här situationer och mycket tjat är faran nämligen att barnen sällan minns vad konflikterna under dagen handlat om då de går och lägger sig. Däremot minns de hur kritiken känts.
– De flesta kan nog känna igen sig i att tjatet faktiskt inte heller är en effektiv pedagogisk metod. Många gånger märker man att barnet ändå inte börjat hänga upp jackan till exempel. Däremot brukar uppmuntran kunna bidra till inlärning, säger Martin Forster.
Relativt enkelt att höja kärleksandelen i relationen
Summa summarum kan man uppnå en gynnsam balans mellan kärlek och tjat genom att skapa mer utrymme för umgänge och positiv uppskattning. Detta samtidigt som man försöker att välja bort strider man egentligen inte ser som viktiga. Det kommer sannolikt att ge ditt barn en ökad självkänsla och hela familjen en gladare tillvaro.
– Vi behöver som sagt inte räkna andelen kärlek och tjat men samtidigt behöver vi sila lite för att uppnå balans. Av alla saker jag säger till om på en dag, vad tycker jag är viktigt att hålla fast vid? Att få ner onödiga konflikter är ett relativt lätt sätt att höja kärleksandelen i relationen, säger Martin Forster.
Foto: TT
