Lotta Lundgren bryter tystnaden om tuffa skilsmässan
I en öppenhjärtig intervju med Femina berättar hon om den tuffa skilsmässan, efter sveket från dåvarande partnern.
– Jag är den sista som skulle skriva under på de där happy happy-manifesten, säger hon till tidningen.
Programledaren och kokboksförfattaren Lotta Lundgren började karriären inom reklambranschen på 90-talet. Trots han beskriver branschen som lite mossig på den tiden, så var det en tillåtande bransch där hennes ”lite konstiga” manér uppskattades.
År 1995 intog hon debattpanelen i Kvällsöppet för att diskutera hälsokost; ett ämne som engagerar Lotta, som sedan dess släppt flera kokböcker.
Sedan dess har tv-jobben lockat hennes uppmärksamhet och i dag är hon, tillsammans med kärleken Erik Haag, en känd programledarduo. I intervjun med tidningen Femina från 2021 berättar Lotta om ett mycket uppskattat karriärråd, som bidragit till hur hon i dag förhåller sig till att synas i tv-rutan.
– Producenten Karin af Klintberg hade ganska tidigt ett utvecklingssamtal med mig där hon sa: ”Du är superbra, men när du vågar vara ful är du fantastisk”. Det är nog den bästa feedback jag fått i hela mitt liv och det har jag försökt bejaka. Det är väldigt frigörande att vara ful, barnslig, full och att tappa kontrollen. Inte så väldigt lätt heller när man blir filmad. Men när man kommit till en punkt där man vågar, kan det bli väldigt bra.
Lotta Lundgrens dubbelliv – lever med Erik Haag varannan vecka
Lotta Lundgren och Erik Haag träffades när de spelade in Landet brunsås för SVT år 2010. Två år därpå gjorde succéduon tv-programmet Historieätarna tillsammans.
År 2013 genomgick både Erik Haag och Lotta Lundgren skilsmässor på varsitt håll. Det började snabbt spekuleras om att dessa föregicks av en romans mellan Lotta och Erik, men det var ingenting som någon av dem kommenterade. Hösten år 2016 lät de meddela att de funnit kärleken i varandra och att de var ett par.
I dag lever de lyckligt tillsammans, men det är bara varannan vecka som de faktiskt bor tillsammans. Resterande tid bor Lotta i Midsommarkransen, söder om Stockholm, tillsammans med hennes två barn; dottern Mimi och sonen Måns.
När Lotta bor med kärleken huserar de på Mörkö, i Stockholms skärgård. Där bor även deras fyra hundar, ett antal katter och tolv höns. Här består vardagen, av Lottas sociala medier-flöde att döma, till stor del av deras gemensamma intresse; mat.
Programledaren har tidigare sagt att när det kommer till kärleksliv och arbetsliv, så kommer kärlekslivet alltid att ”vinna”. I intervjun med tidningen får hon frågan om den inställningen är orsaken till att hon och Erik valt att jobba tillsammans så mycket.
– Ja, bland annat. Jag vill också jobba med Erik för att han är den mest talangfulla och dynamiska kreatör jag träffat i hela mitt liv. Men jag tror att det är bra i en relation, att blanda sig i varandras världar. Om man har en relation som ser ut som vår, det vill säga när man inte bestämmer sig för att slå ihop sina familjer och bo i samma hus allihop, för det gjorde aldrig vi, det var inte aktuellt – då krävs det en annan aktivitet och intensitet än om du vet att du kommer vara i samma hus varje dag. Då är det bra att dela yrke och ha den grejen att göra ihop också.
Trots att de aldrig ”slagit ihop sin familjer”, så menar Lotta ändå på att de smält samman. I dag har hon en mycket god relation till bonusbarnen; Lucia, Jackson och Dino, som Erik har från äktenskapet med författaren Martina Haag.
– De är otroliga människor hela bunten, inte vilka människor som helst. Man kan konstatera att jag har haft väldig tur, säger hon till tidningen.
Hon får reflektera över ordspråket ”vägen till en mans hjärta går genom magen”, och konstaterar att en god relation till mannens barn också är ett vinnande koncept.
– Jag tror jag ligger mer i det än man kan ana. Det har inte varit i vägen att jag kan laga jättegod mat till dem, säger hon och skrattar.
Lotta Lundgren bryter tystnaden om tuffa skilsmässan: ”Jättesorgligt”
Innan Lotta träffade Erik var hon gift med en man vid namn Martin Johansen. Ett uppbrott som verkligen vände upp och ner på livet, då hon dels var tvungen att bearbeta makens otrohet, samtidigt som hon tvingades vistas i miljöer där hon inte kände sig bekväm.
– Jag separerade när jag var 30, eller rättare sagt, min kille som jag hade varit ihop med i sex år stack med en annan tjej. Samtidigt började folk skaffa barn och jag hade tröttnat på att gå ut. Eller, jag har aldrig, till många människors stora besvikelse, varit en festmänniska. Jag har ingen lust att gå på fest eller krogen någonsin. Plötsligt när jag var 30 och inställd på barn blev jag tvingad att göra det, förklarar hon under intervjun och berättar vidare om hur den stora livsomställningen till ensamstående påverkade henne:
– Det är ingen som berättar det för dig innan och tur är väl det kanske, men som ensamstående får man en väldig intensitet med barnen. När jag var liten och hade kompisar som bodde bara med sin mamma, som det ju såg ut på den tiden, tyckte jag det var konstigt när de alltid skulle ringa sin mamma, även när de blev större. För mig var det helt absurt. Jag åkte hem och åt middag med mina föräldrar en gång i veckan. Jag upplevde inte den intima relationen med mina föräldrar, men så har mina barn det. Man kan känna sig fin i det, men jag kan också sakna kärnfamiljsgrejen, medger Lundgren.
Slutligen djupdyker hon i ämnet skilsmässa och berättar om den tuffa tiden som hon själv gick igenom när hon separerade från barnens pappa.
– Jag är den sista som skulle skriva under på de där happy happy-manifesten. Det är jättejobbigt, jättesvårt och jättesorgligt att inte lyckas med sitt äktenskap. Det är ett bakslag man får leva med hur länge som helst. Jag tycker att de som lyckas med kärnfamiljen har dragit en vinstlott och jag hoppas att turen håller i sig. Det ensamstående föräldraskapet har positiva sidor men ingen kan väl tycka att man är bäst i världen när ens ungar ska behöva åka fram och tillbaka till två boenden varje vecka, berättar Lotta och fortsätter:
– Jag tror att de flesta av oss upplever att vi också har förlorat något och får brottas med det.
Foto: Karin Törnblom/TT