Hela familjen är veganer: ”Barnen fick vara delaktiga från början”

Efter reklamen: Emily Kind – mamma till två söner med Downs syndrom

– Magnus gick till jobbet som vanligt den dagen, men när han kom hem och mötte mig sa jag bara att jag kommer aldrig mer äta kött. Det var livsförändrande information jag hade fått under de timmarna.

Sandra Göransson, 38, berättar om den dagen för fyra år sen när hon var föräldraledig med minstingen i familjen, Elvis. Dagen började som alla andra under mammaledigheten – men så bestämde hon sig för att se dokumentären Cowspiracy hon hade hört talas om.

Filmen handlade om köttindustrin och vilken påverkan den har på klimat och djur. Där och då i soffan bestämde sig Sandra för att helt svänga om. Den köttbaserade lchf-kosten skulle åtminstone för henne själv bytas ut mot vegetarisk och – så snart som möjligt – helt vegansk kost.

Familjen Göransson
.

Sandra, 38, och Magnus, 37

Barnen: Alva, 9, Vilde, 5 och Elvis 4 år

Bor: Utanför Linköping

Sandra är socialsekreterare och jobbar med barn och unga, och Magnus är arbetsledare på en byggfirma

Familjen delar om sitt liv som Veganfamiljen på Facebook, Instagram och Youtube.

– Det är klart att vi vill att våra barn ska leva på en välmående planet och inte råka ut för alla de här miljö- och klimatkatastroferna som bara kommer öka. Så där kände jag mig väldigt liten. Filmen blev verkligen ett wake-up call för mig om vilken framtid jag vill bidra med till mina barn.

– Ensam kan jag inte rädda världen även om jag vill för mina barns skull men jag behöver kunna se mina barn i ögonen när de frågar om 20 år, ”vad gjorde du då mamma?”, att jag gjorde vad jag kunde med mina livsval.

Fick barnen att delta

Magnus sa den där dagen att han ville fortsätta äta kött men var helt okej med att familjen började äta vegetariskt till vardags. Snart såg han också dokumentären och ändrade sig, precis som Sandra.

Ytterligare några månader senare såg Sandra ett videoklipp från mjölkindustrin när en kalv separerades från kon direkt efter födseln, berättar hon.

– Kalven sattes i ett ensambås och kon försökte gå efter sin kalv. Jag har aldrig fulgråtit så mycket som då. Jag satt själv och ammade mitt eget barn som låg i min famn och drack min bröstmjölk. Där och då förstod jag vad vi utsätter djuren för bara för att vi ska dricka mjölken som är avsedd för kalven. Från den stunden blev jag vegan även för djuren.

Det var framförallt äldsta dottern Alva, som då var fem år, som Sandra och Magnus behövde få med på tåget när de skulle ta bort all kött, fisk, mjölk, ägg och andra animaliska produkter ur maten.

– När jag sett dokumentären förklarade jag för henne att idag hade hon ju varit på förskolan och lärt sig saker, och att jag har nästan också varit på skola idag och lärt mig nya saker som jag inte hade en aning om.

– Jag förklarade att vi bor på jorden och behöver ta hand om den på bästa sätt. Och att så som vi har ätit, med kött och mjölk och ägg, inte har varit så bra utan att det finns bättre mat att äta för att vi ska ta hand om jorden. Vi pratade om regnskogen och att den är som jordens lungor, och när man äter kött bidrar det till att man skövlar regnskog för att odla mat till djuren som vi sedan ska äta. Alva fick såklart inte veta allt i detalj om klimatkatastrofer och slakterier, men förstod på sin nivå att vi ville göra det bästa för planeten och djuren.

Sandra och Magnus var också tydliga med Alva om att det här var något som familjen behövde göra tillsammans. Nu skulle de hitta nya favoriträtter – och smaker.

– Vi var jättetydliga med att, nu ska vi alla lära oss ett nytt sätt att äta och då måste alla i familjen tala om vad de tycker om och inte tycker om. Så Alva blev också kryddansvarig där ett tag. Att hon fick vara delaktig tror jag var viktig för att omställningen blev bra och smidig.

Läste på om tillskott

Sandra och Magnus kände sig som totala nybörjare först, berättar hon. Det var jobbigt och tog ett tag att ställa om.

– Precis som det är med alla större omställningar kräver det en ansträngning att lära sig vilka nya hyllor man ska gå till i affären till exempel, men när vi väl hade gjort det blev det lättare. I början fattade vi ju inte alls att man kunde gå med i Facebookgrupper och hitta recept och så. Sen lchf-tiden var vi vana att äta väldigt rent så först lagade vi maten från grunden utan substitut. Men efter ett tag lärde vi oss mer och hittade alla veganska varianter av maten vi ätit innan.

Tog ni reda på vad ni behövde äta för att ni och barnen skulle få i er alla vitaminer och näringsämnen?

– Ja där fanns en stor oro såklart. Barnen var ju små och jag ammade Elvis, och hade inte en aning om man kunde amma och vara vegan samtidigt. Skulle han få allt han behövde då? Men jag beställde hem böcker, bland annat en som var baserad på Livsmedelsverkets rekommendationer, och läste på jättemycket.

– Så vi lärde oss hur vi behövde äta och vilka tillskott vi behövde ta för att få i oss allt. Det blev också tydligt att även ickeveganer ofta hamnar i att ge sina barn typ makaroner, korv och gurka och att det inte tillgodoser barnens behov. Utan barn behöver ju överlag alltid en varierad kost för att få i sig allt, och det går verkligen även när man är vegan.

Nu äter alla i familjen tillskott av B12, järn och D-vitamin.

Och Sandra tror inte att de börjat med den nya maten om hon inte sett dokumentärfilmen.

– Jag och Magnus pratar om det ibland, att om vi hade visat en film för barnen på hur maten kom fram till tallriken samtidigt som vi åt den, hade det inte gått om det var kött vi åt. Vi hade inte kunnat visa en sådan film såklart, det hade varit traumatiserande och direkt olämpligt. Men det är intressant att tänka på, att hade vi visat en sådan film nu när vi äter veganskt hade den varit fylld av liv och färg och växter. Och det tycker jag att det ligger något i, är det inte gott nog för barnens ögon att se kan vi inte heller servera det för barnen att äta.

Vill inte döma andra

Sandra är noggrann med att aldrig döma eller komma med pekpinnar om vad andra ska äta.

– Folks reaktioner på hur vi äter har varit väldigt varierande. Många är nyfikna och frågar mycket men vi får också en del otrevliga reaktioner i form av hat och hot, till exempel på vår Facebooksida där vi berättar om livet som veganfamilj. Men vi har respekt för att många inte har kunskapen som vi själva inte fick förrän vi var i 35-årsåldern. Vi har levt i köttnormen utan att tänka på vad vi bidrar med och då blir det märkligt att vi skulle skuldbelägga andra eller komma med pekpinnar. Däremot hjälper vi gärna till att sprida informationen vi själv saknade förut.

När folk är otrevliga försöker de tänka på, och visa barnen, att de inte tror att de i grunden är elaka, utan väljer att bemöta på ett sakligt sätt och berätta varför de gör som de gör.

Foto: Privat

Här finns en bra lista med bra matvaror att äta om man vill testa veganskt och vegetariskt i familjen.