Allt om förlossningsdepression: Symtom och behandling
När första tiden med bebis inte präglas av överflöd av lycka och glädje känner många oro över att förväntningarna och verkligheten inte stämmer överens. Uppemot 15 procent av alla nyblivna mammor drabbas av förlossningsdepression, och av dessa är det få som får hjälpen de behöver.
Motherhood har pratat med Alkistis Skalkidou, professor i obstetrik och gynekologi vid institutionen Uppsala universitet, som forskar på ämnet om varför det ser ut som det gör – och hur man som blivande förälder kan minimera risken att drabbas.
– Kvinnor får mest uppmärksamhet av svensk sjukvård under själva graviditeten. Efter förlossningen skiftas fokus snabbt till det nyfödda barnet. Dessutom innebär bytet från MVC till BVC att man blir omhändertagen av ny personal, något som gör det svårare att upptäcka kvinnor som mår dåligt.
Och Alkistis Skalkidou menar att mörkertalet hos drabbade kvinnor är högt.
– Kvinnohälsa och mental hälsa har under lång tid varit lågt prioriterade områden inom både vård och forskning. Detta gör att vi inte kommit så långt som vi hade kunnat. Sjukdomen är fortfarande tabubelagd och många nyblivna mammor känner en skam när de inte känner den där villkorslösa kärleken till sitt barn som man förväntat sig att göra.
Vad är förlossningsdepression?
En depressiv episod som inträffar under graviditeten eller efter förlossningen. Majoriteten forskare menar att kvinnan kan drabbas upp till ett år efter barnet fötts. Senare studier har dock visat på resultat som antyder att det är möjligt att drabbas i upp till tre år efter förlossningen.
Även sociala medier är ett skäl till att allt fler drabbas av förlossningsdepression, menar Alkistis. Att perioden efter man fått barn för det mesta skildras som något fantastiskt, gör att man känner sig extra ensam med sina tankar.
Experten om förlossningsdepression – så undviker du det
Men varför drabbas bara vissa?
– Många faktorer kan påverka. Extra hög risk har de som har anlag för depression och psykisk ohälsa sedan tidigare. Dessutom kan traumatiska livshändelser, stress under graviditeten, besvärliga förlossningsupplevelser eller att man fått barn med extra stort behov vara utlösande faktorer. Personer som har svårt att hantera motgångar tycker också i större utsträckning att omställningen det innebär att bli förälder är jobbigare.
Men man har också kunnat påvisa biologiska orsaker varför vissa drabbas och inte andra, berättar Alkistis. En sådan sak är exempelvis hur känslig kroppen är mot könshormoner, vars mängd ökar naturligt i kroppen under en graviditet. Sedan tillkommer naturligt stress och utebliven sömn med det nyblivna föräldraskapet, vilket kan pusha på symtomen.
– Det är en stor omvandling och man bör ha rimliga förväntningar på sig själv som ny mamma. Man har ofta en ganska orealistisk syn på hur man ska bli som förälder. Det viktigaste att komma ihåg är att barnet mår bäst när mamman mår bra! Så man ska vara snäll mot sig själv.
Sök vård om du har ett eller flera av dessa symtom:
- Känner dig nedstamd och extremt trott.
- Svart att kanna gladje infor bebisen.
- Humorsvangningar, angest och somnproblem.
- Kanslor av skuld och hopploshet.
- Starka oroskanslor eller till och med panik.
- Koncentrationssvarigheter.
- Drar dig tillbaka fran familj och vanner.
- Har tankar om att skada dig sjalv eller barnet.
5 råd för att undvika förlossningsdepression
1. Ta hand om dig själv innan och under graviditet
– Det är bra att känna sig välmående både psykiskt och fysiskt innan man blir gravid. Därför är det viktigt att man tar hand om sig inför och under graviditeten. På så sätt är man mer motståndskraftig mot de hormon-störningar en graviditet oftast innebär.
2. Sänk kraven och förväntningarna på dig själv
– Det är omöjligt att föreställa sig hur det är att vara förälder! Dröm på om hur härligt det kommer bli – men var inte för hård mot dig själv om det inte alltid känns lika kul som du föreställt dig. Det är inte ett misslyckande att känna sig ledsen eller nedstämd!
3. Försöka etablera en plan för sunda rutiner
– Första tiden med barn är som en tombola. Men när ni har landat i det är det en god idé att försöka göra upp en plan för att avlasta varandra. Du kan med fördel hitta med en fysisk aktivitet du trivs med för att hålla igång. Och om du kan pumpa mjölk kan ni dela upp matningen under natten för att få mer sammanhängande sömn.
4. Ta emot stöd från nära och kära
– I början kanske det är svårt, men när det börjar kännas bra så våga ta hjälp av din omgivning! Även om det bara handlar om att någon annan håller i bebis någon timme här och var, kan känslan av att bebisen är beroende av bara dig släppa en aning. Sociala kontakter och egentid bör i övrigt upprätthållas i den mån man mår bra av det, det ska inte kännas som en ytterligare belastning.
5. Var ärlig med dina egna känslor och våga sök hjälp
– Var inte rädd att någon kommer döma dig, hur stor eller liten känsla du än har. Ju tidigare en depression uppmärksammas, desto snabbare kan man komma ur den. Prata med din kontaktperson på mvc eller bvc om det du går igenom, så får du rätt vård.
Hjälp forskningen framåt:
Alkistis Skalkidou och hennes kollegor vid Uppsala universitet har nyligen påbörjat en app-baserad studie, där medverkande registrerar information om sitt mående under graviditeten upp till i ett år efter förlossningen. Målet med forskningen är att med hjälp av artificiell intelligens kunna förutsäga vilka som har hög risk att senare insjukna i depression, så att sjukvården kan sätta in effektiva förebyggande åtgärder tidigt! Läs mer på www.mom2b.se.
Foto: Jonathan Borba/Unsplash