Barnpsykologen svarar: Så mycket får du curla dina barnbarn
Många är vi som stött på knepiga dilemman när det gäller barnuppfostran i olika roller. Som förälder – när mormor eller farmor sticker till ens barn godis i smyg. Som mor- eller farförälder – när föräldrarna verkar onödigt stränga mot de små raringarna.
Pia Risholm Mothander har arbetat som barnpsykolog i hela sitt arbetsliv, och också skrivit böcker om barn och föräldrar. Hon är dessutom själv både mormor och farmor.
Är det okej att curla barnbarnen?
– Det beror på situationen, och vilken relation man har. I grunden tycker jag att man ska komma överens med föräldrarna om vad som gäller. Men om ni är överens om att ni får skämma bort barnbarnen lite är det inte så dumt med en kola i handväskan, det lilla extra är stärkande för relationen. Jag hörde nyligen någon prata om att han mindes när han var hos mormor och morfar och fick dricka Oboy till frukost. Det tyckte han var himmelriket, och så ska det vara.
Men det finns en gräns – när det gäller större saker.
– Regler som föräldrarna tycker är jätteviktiga måste mor- och farföräldrar respektera. Om familjen till exempel är vegetarianer eller inte äter fläskkött kan man självklart inte smyga till barnbarnen en korv. Egentligen gäller det godis också.
Hur ofta man umgås spelar roll
Där minns hon ett eget exempel:
– Vi var väldigt strikta när det gällde vårt första barn, han skulle inte få smaka godis alls. Så vi vuxna gömde det när vi åt. Så kom plötsligt min moster och gav honom nävar av kolor! I sådana lägen är det fel.
Pia Risholm Mothander tycker också att det är skillnad på hur ofta man träffar sina barnbarn.
– De som är mycket engagerade, bor nära och är en del av barnbarnens vardag kan inte muta med godis eller strunta i läggtiderna om barnet ska upp på förskolan nästa dag. Föräldrarna behöver rutiner för få vardagen att fungera och då är det inte bra att rucka på reglerna.
– Då kan man man i stället bidra med mer tid – titta i sagoböcker, sjunga sånger, och spela yatzy medan föräldrarna tvättar, lagar mat och gör andra vardagssysslor.
För den som inte är en del av barnbarnens vardag av olika skäl är det annorlunda, menar hon.
– Då tycker jag att man kan få njuta av sötman med att vara med sina barnbarn utan att desavouera föräldrarnas ambitioner. Det är ganska mysigt att få titta på Mellon och vara uppe sent, eller ta en kvällsfika med något sötsak. För att ta till ett slitet uttryck så är barnbarn livets efterrätt.
Barn förstår skillnader
Det kan gå an att fuska i smyg, och be barnbarnen att inte berätta för föräldrarna om man gör något de inte skulle gilla.
– Det gäller bara att göra det med glimten i ögat ”Nu har vi en liten hemlighet här” och att det gäller någon småsak. Man ska inte vara rigid.
Dessutom förstår barn ofta tidigt att det är skillnad på olika miljöer. En sjuåring lär inte komma tillbaka hem efter ett besök hos farmor och farfar och kräva pannkakor till frukost bara för att det serverats där.
– Redan vid två-treårsåldern har barnet uppnått den kognitiva mognaden att det kan uppfatta och komma ihåg olika relationer. Det är led i barnets socialisering.
Pia Risholm Mothander har sju barnbarn och ett bonusbarnbarn, mellan två och 28 år. Hur är du själv som mormor och farmor?
– Jag tror att jag är ganska omtyckt, men också rätt så bestämd. De vet vad jag tycker om och inte.