En del av

Barnmorskan Asabea Britton svarar på frågor om förlossningsskador

25 apr, 2022
AvHannah Bergroth
Splitbild på Asabea Britton som håller i sitt barn och en bild på nyfödd hand som håller i mammas fingerS
De flesta som föder barn vaginalt för första gången får någon slags bristning, men på grund av olika orsaker kan det bli en större skada. Här berättar Motherhood-profilen Asabea Britton om vad hon som barnmorska gör för att förhindra svåra skador.
Annons

Många menar att det är svårt att prata om förlossningsskador som ett generellt begrepp. Det kan nämligen innebära så otroligt många saker – och ha lika många konsekvenser. Att få någon skada är väldigt vanligt när man föder vaginalt, men att man som föderska får men som påverkar ens livskvalitet är ovanligt. Ändå händer det.

Så här säger barnmorskan och Motherhood-profilen Asabea Britton:

– Jag tror vi behöver vara lite mer nyanserade när vi talar om förlossningsskador. Vad menar vi när vi säger så och var i ligger rädslan. Är det för smärtan, funktionsnedsättning eller något annat? Ja, fördjupa diskussionen helt enkelt.

Men om man nu har en förlossning framför sig och är orolig att drabbas av en skada. Hur ska man tänka och vad kan man göra för att förhindra att det händer?

Se också: Förlossningsskador - de fyra vanligaste graderna av bristningar

Förlossningsskador - de fyra vanligaste graderna av bristningarBrand logo
Förlossningsskador - de fyra vanligaste graderna av bristningar

Asabea Britton svarar på frågor om förlossningsskador

Vad skulle du säga att är största orsaken till att en kvinna får en förlossningsskada?

Annons

– Åh, det kan jag inte svara på. Det är många faktorer som kan spela in och samverka med varann. Barnets storlek, om födseln går fort, om man använder sugklocka, om man behöver krysta forcerat, vilken ställning man har, hur länge man krystat, kommunikationen mellan den som föder och barnmorskan, stressnivån i rummet, om man fött vaginalt innan eller inte. Det är några saker som kan påverka. Svaret är inte enkelt och ibland vet man inte vad som har orsakat en förlossningsskada.

Vad gör barnmorskorna för att förhindra en förlossningsskada?

– Hur man jobbar för att förhindra en förlossningsskada beror mycket på situationen och personen som föder. Vissa behöver mer hands on- guidning än andra. Målet är att åstadkomma ett långsamt framfödandet och det kan man göra på olika sätt.

Hur då?

– Ibland sker det av sig själv om den som föder känner en kontroll och förmåga att styra hastigheten. Eller så kan man hjälpa till genom verbal kommunikation, val av ställning, att be den födande känna på barnets huvud för att bättre styra hastigheten eller att själv hjälpa till att styra med sina händer och hålla ett manuellt perinealskydd.

Asabea jobbar på eftervården och med förlossningsförberedelse. ”Det jag bidrar med är att informera om födandets fysiologi och hur den gravida kan tänka och göra för att förbereda sig för att få de bästa förutsättningarna inför en födsel. Förberedelse kan vara väldigt värdefullt”, menar hon.

Skulle du säga att man som födande kan göra något för att förhindra en förlossningsskada?

– Det finns vetenskaplig evidens för att använda varma våta kompresser mot mellangården under framfödandet eller att föda i vatten minskar risken för vaginala bristningar. Värme mot mellangården vill jag påstå används av de flesta barnmorskor och nu blir badkar och vattenfödsel tillgängligt på allt fler kliniker också, vilket jag anser är bra. Målet är som sagt att framfödandet kan få gå i en lagom takt så att vävnaden hinner töja sig långsamt. Där tycker jag förberedelse i form av kunskap kring hur födselns slutskede går till, vad som händer i vagina så man har en tillit och förståelse för det kan vara väldigt hjälpsamt.

Annons

Något annat du vill rekommendera?

– Ja. Även att försöka hålla en avslappnad kropp och en lugn andning på slutet. Vissa ställningar är också mer avlastande för mellangården än andra, som exempelvis sidoliggande och knästående. Slutligen rekommenderar jag starkt att känna på barnets huvud med fingrarna i eller utanpå vagina när barnet är påväg ut för att själv hjälpa till och känna vad som sker, få motivation och styra hastighet.

Vad gör barnmorskan när hen upptäcker att en kvinna har fått någon skada i vaginan?

– På förlossningen undersöker barnmorskan alltid området kring bäckenbotten efter födseln. Det ska alltid ske med adekvat bedövning, så att den som precis fött inte ska ha ont och så man ska kunna undersöka riktigt ordentligt. Rör det sig om en okomplicerad grad 1 eller grad 2 så sys den i regel på förlossningsrummet av en barnmorska. Om det är en komplicerad eller större bristning så sys den på operation av specialistläkare. Det jag tycker man kan ta med sig när det senare sker är att det är positivt att skadan har upptäckts och inte lämnats odiagnostiserad och obehandlad. Då kan man åtgärda den under optimala förutsättningar och det finns goda förutsättningar att det läker bra.

Annons

Om man fått en skada, när tycker du att man ska söka hjälp?

– Om man besväras av den och man inte upplever att läkningen går framåt.

Vad vill du säga till den kvinnan som fått en skada?

– Det är inte ditt fel att det hände.

Tycker du att en gravid ska behöva vara orolig över att hon kan få en skada?

– Oro gynnar inte, så nej, det tycker jag inte. Om man känner oro så tycker jag man ska förbereda sig så gått man kan genom att lära sig om födandets fysiologi och kroppens otroliga förmåga. Vilka faktorer som kan gynna en under födselns alla skeden. Jag vill även skicka med att vi i Sverige har blivit mycket bättre på att både förebygga, identifiera och åtgärda förlossningsskador på senare år.

Kan man som födande göra något för att förhindra att få en förlossningsskada?

– Det finns aldrig några garantier. Man kan göra alla “rätt” men ändå hamna i en situation som leder till en skada. Jag säger det för jag vill inte att personer som får en skada ska skuldbelägga sig själva. Jag tror på förberedelse i form av kunskap om vad som sker i kroppen för att skapa lugn och tillit till den. Att lära sig skillnad mellan forcerad och spontan krystning. Att känna till olika ställningar och deras för- och nackdelar. Sen att man tar tid under graviditeten för avslappning och att jobba med sin andning så att man har goda förutsättningar för att kunna andas ut barnet. Perinealmassage är en annan förberedelse vissa använder sig av, det finns inte supermycket forskning på det men viss forskning menar att det minskar risken för klipp. Jag tycker det är nåt man kan göra om man har lust. Om inget annat kan det vara ett sätt att lära känna sin kropp.

Annons

Vad vill du säga till den gravida som är orolig över att få en förlossningsskada?

– Jag vill inte förminska den oron, inte alls. Men jag upplever att det är en oro som finns övervägande hos dem som aldrig fött vaginalt förut. Det står kanske för något tänker jag, att de som fött vaginalt tidigare generellt inte verkar vara lika rädda för det. Kanske för att det inte är så illa som man trott, jag vet inte. Men det jag främst vill säga är att barnmorskorna göra allt för att förhindra en skada, du som föder kan göra mycket för att öka chansen att det inte sker. Men skulle det ändå ske så blir det i de allra flesta fall väldigt bra ändå. Det viktigaste är att skadan upptäcks och behandlas.

Om man fått en förlossningsskada, behöver man vara orolig över att få det igen vid nästa förlossning?

– Igen beror det på vilken typ av skada det gäller. De flesta som föder för första gången får en grad 1 eller grad 2 bristning och det är inga hinder för framtida födslar. Ibland när man fått en större skada kan man dock bli avrådd från att föda vaginalt igen med det är från fall till fall och en bedömning som görs i samråd med läkare.

Förlossningsskador – en artikelserie av Motherhood och MåBra

Att föda barn är en omvälvande upplevelse och innebär att både livet och kroppen förändras. Men vad gör man när smärtan finns kvar och förändringarna blir ett hinder i livet? Med artikelserien Förlossningsskador vill MåBra och Motherhood lyfta ett område där både vården och födande kvinnor vittnar om behov av mer kunskap. Här kan du läsa mer om forskningens framsteg, rätten till hjälp och vad du själv kan göra om du misstänker att du drabbats.

Läs mer här

Foto: Privat, TT

Annons