Asabea Britton: ”Bara vetskapen att man är någons morsa ger mig pondus!”

Efter reklamen: LÄR KÄNNA ASABEA BRITTON

Det är svårt att tro att Asabea Britton, barnmorska, Instagram-profil och folkbildare, först inte tänkt att skaffa några barn. På hennes Instagram-konto, som nu har över 70 000 följare, handlar det om amning, graviditet, kvinnokroppen och livet som mamma till sönerna, tre år respektive åtta månader.

– När jag träffade min kille så ville jag inte ha några barn. Mest för att jag då tänkte att det var ansvarslöst att sätta fler människor till en redan överbefolkad jord. Jag hade inte heller den där stora barnlängtan. Men sedan blev jag ju kär i min kille, och då satte den biologiska klockan igång, skrattar Asabea.

Det var tur. För mammarollen kom att bli hennes absolut viktigaste.

– Sen jag blev mamma är jag betydligt gladare, mer tillfreds och mindre ängslig. Jag har hittat min roll ganska mycket i att vara mamma. Det ger mig en typ av sinnesro vilket gör att jag inte oroar mig för småsaker längre. Det enda som spelar någon verklig roll är mina barn.

Asabea beskriver sig själv som rätt blyg och osäker innan hon fick barn. Som ung hade hon ett stort bekräftelsebehov och tonåren var en stökig period.

– Men bara vetskapen att jag är någons morsa ger mig pondus och självförtroende. Och det är mycket roligare än vad jag trodde!

Hur trodde du att det skulle vara?

– Jag har jobbat en del på förskola och som barnflicka och jag tycker ju om barn, om man nu kan generalisera så om barn … men tyckte det var otroligt skönt när man vinkade hej då. Tanken på att vara med barn även på sin fritid var inte superlockande just då. Jag längtade mer efter att vara gravid och föda än till att ha barn, ärligt talat.

Barnmorskan Asabea

Under graviditeten pluggade hon till barnmorska. Ursprungsplanen var att bli läkare, men det var svårt att komma in. Så länge läste hon till sjuksköterska och jobbade extra på förlossningen. Då föll något på plats. Hon såg hur barnmorskorna arbetade, vilket ansvar de hade och då gick det upp för henne att ”det är det här jag ska göra!”.

– Barnmorskekåren kändes som ett så stolt och coolt gäng. Jag gillade tanken att även få jobba med friska människor. Och att det var så brett, att jobba med så många delar av en kvinnas liv. Jag hittade verkligen hem och kände att det här är jag bra på!

Jag längtade mer efter att vara gravid och föda än till att ha barn, ärligt talat.

Asabea Britton

Vid den här tiden startade hon upp sitt Instagram-konto @asabea. Det var initialt ett ”vanligt” kompiskonto där hon delade sånt hon lärt sig på barnmorskeutbildningen, ofta i relation till sin egen graviditet och kommande förlossning. När hon blev mamma kom innehållet att spegla även den erfarenheten. Med snygga amningsbilder och pålästa inlägg fick kontot ett stort genomslag. Alla ville följa och läsa om den coola barnmorskan som hellre pratade samsovning än sömnmetoder, som hellre bar i sjal än drog barnvagn. Men Asabea är ödmjuk inför framgångarna.

– Jag var en av de första med ett konto av det här undervisande slaget, nu finns det fler. Så dels var det timingen, men sen finns det ett väldigt stort intresse för de här frågorna. Det känns kul och otippat att det blivit så uppskattat.

Hon vill gärna inspirera sin följare men är samtidigt noga med att hon inte sitter på alla svar eller är felfri som förälder.

– Jag försöker visa alla delar av föräldraskapet. Jag vill inte verka perfekt på något vis.

Mammarollen: En pågående process

Hennes andra son, som föddes hemma i badkaret, har nu hunnit bli åtta månader. Livet har landat hemma hos Asabea Britton. Hon är mammaledig från arbetet som barnmorska och storebror har börjat på förskolan. Eftersom hennes kille jobbar hemifrån på grund av pandemin är det nästan alltid två vuxna hemma. Dels är det förstås skönt med ett par extra händer men framförallt tänker Asabea på att yngste sonen får se sin pappa på dagarna och inte bara en stund på kvällen.

Vilken del av bebislivet har varit mest utmanade?

– Det kanske låter provocerande men nu med andra barnet så tycker jag inte den här bebistiden är särskilt svår eller jobbig. Det var lite annorlunda första gången: Chocken att bli förälder, det var en stor omställning och tog tid innan jag kände mig trygg i min roll som mamma.

När hon ser tillbaka på tiden med första barnet var tvåårsåldern den tuffaste fasen.

– Jag får lätt dåligt samvete och det hade jag mycket av den här perioden. Särskilt när han började förskolan. Det var väldigt tufft för både mig och min son. Jag brottades med mycket osäkerhet kring våra val för honom och ställde mig frågor som: Är jag tillräckligt närvarande, gör jag tillräckligt för honom?

Det dåliga samvetet är något som de allra flesta mammor känner igen sig i, för henne blev det ”maxat” efter barnen föddes. Asabea tänker att det är typiskt kvinnligt.

– Jag känner inte så många killar som går runt med dåligt samvete. Det går väl hand i hand med att ha höga krav på sig själv, att man ska göra allting rätt och perfekt direkt. Men jag har blivit bättre på det – att inte vara så hård mot mig själv.

Asabea beskriver sin mammaroll som en pågående process. Hon är inte fullärd.

– Det mesta har jag lärt mig genom ”trial and error”, så även om jag hade kunnat göra en del saker annorlunda vill jag egentligen inte vara utan någon erfarenhet.

Finns det något du vet idag som du önskar att du vetat när du fick ditt första barn?

– Kanske att jag skulle vågat gå på min magkänsla direkt. Jag kämpade till exempel på lite för länge med att ha äldsta sonen i vagn. Han hatade verkligen den. Men jag tänkte att ”alla barn ligger väl i vagn”. Att i stället slopa vagnen och bära honom var revolutionerande för mig – och för honom.

Vad är det viktigaste du vill lära dina söner?

– Låter banalt men att de ska vara snälla och kärleksfulla personer. Omhändertagande. Jag har ju två killar och jag vill gärna ge dem verktyg för att kunna vara öppna med sina känslor. Tänker att samhället har vissa förväntningar på killar, så jag vill att de ska ha med sig en annan sida hemifrån.

En annan del av småbarnslivet är att vuxenlivet och relationen till ens partner förändras. Asabea och hennes kille lever i vad hon beskriver som en hyfsat jämställd relation. De har båda gått ner i arbetstid sedan barnen föddes och delar på det mesta. Men det går inte att komma ifrån att relationen blir lidande.

– Barnen behöver så jag har inte lika mycket ork eller möjlighet att ge av mig själv till min partner. Det är nått som jag ser fram emot. Att få tillbaka min relation, hitta till vad den var förut.

"Jag brinner för amning"

Ett område som betyder särskilt mycket för Asabea är amning, både professionellt och privat. När hon berättar om amningsavslutet med äldste sonen blir det känsligt. Hon ammade sin äldsta son två år och åtta månader. Under fem månader ”tandemammade” hon båda bröderna.

Du har blivit en röst för långtidsamning, vad är amning för dig?

– Jag brinner för amning. Dels för att det är ett av barnmorskans kompetensområden. Sedan har jag ju själv ammat de senaste tre åren. Det var inte så att jag hade en tanke om att långtidsamma, det var min son som visade vägen.

Asabea sammanfattar amningen med första barnet som en återkommande kärleksfull och mysig stund, ”det mysigaste han vet”, ett sätt att varva ner för dem båda och tanka energi och trygghet. Dessutom har hon alltid kunnat trösta sonen med att amma.

Trots att hon vid det här laget blivit luttrad har en del kommentarer och åsikter om hennes amning påverkat henne mer än hon önskat.

– Jag har fått några kommentarer som inte är så schyssta när jag ammat mitt äldre barn. Det biter ganska hårt på mig… Vissa dagar är man skör. Just när någon lägger över sina värderingar och gör det till något snuskigt. Det som för mig och mitt barn är det finaste och mest naturliga i världen.

Ändå vill Asabea fortsätta vara rösten för mammor som vill amma länge. Den mamman som hon själv saknade i sina flöden när hon började amma. Men kommentarerna hörs även utanför sociala medier. Även personer i hennes närhet har haft åsikter om långtidsamningen. Något som till slut påverkade henne i beslutet att sluta amma sin äldsta son.

– Jag hade väl funderat på det lite grand... och jag tror att om ingen hade vetat om att jag ammat, om jag fått göra det helt ifred, då hade jag nog fortsatt lite längre.

Asabea kommer från en stor och brokig familj med fyra syskon och är själv inte främmande för fler barn.

– Jag drömmer absolut om ett barn till, även fast O bara är åttamånader. Då i badet, direkt efter förlossningen, sa jag att jag var klar, men ingen trodde på mig! (skratt). Jag tänker att tre barn, det klingar fint!

Foto: Peter Assarsson