Ann Söderlund: Mamma! Så firar du jul som en pappa

Sitter i bilen och känner mig moderlig och strukturerad (bra känsla!). Jag har skrivit jullista. Barnen har skrivit önskelista. Jag har bantat jullistan. Barnen har inte bantat sina önskelistor.

Bobos önskelista:

• Pokemon
• Iphone max pro
• Ipad
• Hamster
• Hund

Frasses önsklista:
"Samma som Bobos, fast hunden och hamstern ska kunna prata".

Tonnisarnas önskelistor kommer jag titta på senare. När jag har svept tre glögg. Eller rånat en bank (kanske det första är en förutsättning för det andra). På radion julmusik och lyssnarnas tankar kring julen som inte blir "som vanligt" (Tegnells ord). Birgitta berättar att "Jag har redan satt upp julstjärnorna". Anette har helt gått julbananas i år och redan klätt granen, "Jag struntar i om man inte ska klä granen före första advent, i år är ett speciellt år".

Det är kvinnornas år i år. Som alla andra år. Det är vi som planerar, skriver listor, klär granen och skapar den där stämningen som alla tar för självklar. Men den är fan inte självklar. Det krävs hårdare arbete än för en gruvarbetare för att skapa Kalle Ankas jul.

Kommer ihåg en jul, när min dåvarande var lite trött och deppig (inföll utan undantag lagom till jul) och vi hade hyrt en gammal bagarstuga i Norrtälje, dit halva släkten vallfärdade. Utan att överdriva det minsta, tillbringade jag EN MÅNAD i ett tillstånd av husa, dekoratör, granhuggare, lussebullepsykolog, sillentrepenör och julkulsintrovert. Besökte samtliga antikaffärer i Stockholm, med viss omnejd, för att hitta de perfekt frostade kulorna och kulörterna. Alla med rätt slags gnister för att matcha Iphonens blixt. Juleljusen? Levande och droppande (tog tre dar att få bort stearinet) som i Fanny & Alexander (det här var före Sofia Wood, Elsa Billgren och Underbara Clara och jag stod ut!). När julaftons morgon öppnade dörren ville jag bara stänga igen den. Mitt framför min hippiefierade svärmor och mitt ex som ändå inte gillade julen "Särskilt mycket".

Vad skulle hända om vi skulle störa lite i könsmaktsordningen

I år är ett år som inget annat och då är det väl meningen att anarkisten, punkaren och revolutionären i oss lockas att rockas till liv? Tänk om vi kvinns, detta onådens år 2020, helt rätt och slätt skulle ta oss den hedonistiska friheten att "FIRA JUL SOM EN PAPPA". Vilken fantastisk julkampanj tryckt på tröjor, tändsticksaskar och stora vepor på stan.

Hemma i hallen ramlar jag över fyra pizzakartonger och fastnar med klacken i stelopererad trekantig curry bananpizza-slice. Blir jag arg? Skriker jag som en operasångerska med pms? Neherå! Jag knyter bara näven stilla i luften.
Vad skulle hända om vi, jag, Nettan, Birigtta, Malin och amerikanska Amy , just den här julen skulle störa lite i könsmaktsordningen och släppa smutstvätt, snoriga ungar, lättkränkta män och ge männen makten i hemmet att styra och ställa med middagsbjudningarna? Tänk om vi just den här julen skulle tillbringa sju timmar med att griljera EN skinka, dränka tio tallbarr i en flarra vodka och tillbringa julaftons mest stressiga fyra timmar på ett stort varuhus, "Jag måste köpa något fint till dig älskling". Blink, blink.

Enligt en ny forskningsstudie från Lunds universitet så vill männen ha mer makt i hemmet. Vassegoa tomtegubbar slår i glasen; nu har ni ert livs chans att investera i en Globalkniv och Le Creusetgryta och stånka loss! Det blir ju max åtta runt julbordet så ni hinner säkert med ett par tre fyra tvättar, paketinslagning och sju-åtta snowraceråk och lite julmumma när ni håller på! Glöm inte att köpa julkalendern tidigt, för de brukar vara slut första december och sån där maskimagenmedicin (brukar slingra sig upp lagom till jul), ps.

Vad vi julbruttor ska göra? Vi ska gå loss i vår christmascave. Ett rum i huset där kvinnor kan göra som vi känner, som Grinchen, utan att behöva vara rädda för att sabba vad mannen åstadkommit i resten av huset i form av inredning och formgivning. Ett rum fyllt med julpynt, tomtar på runt två tre meter, glammiga magasin, julstjärnor i klunga, färska amaryllis, sextoys i alla färger och en kungsgran klädd i stora rosetter av vitt tyll (tack älskade mamma för tipset!) och med bivaxljus som doftar honung och lavendel (jag får ta det lugnt med glöggen).
I mitt vitrinskåp trängs chokladaskar och gröna kulor med större marsipangrisar doppade i choklad, kristallglas för champagnen och obscent mycket knäckenötter. Sa jag att det var rosa läppstiftstvång och bubbelpool här inne? Inte det.

Vad var jag nu igen? Just ja. Det här med att hitta sin grej, sin passion. Få återhämtning. Hitta "glädjen och orken" i vardagen igen.
– Man måste skilja på bibeslut och nyckelbeslut, menar socilogen Darvispour på Södertörns högskola. Det var han som fick mig att inse att idén om att kvinnor har makten därhemma är en patriarkal myt. Ett hittepå för att männen ska kunna säga saker som "regeringen" och "frugan bestämmer, så det är bara att ta ett steg tillbaka".

Så fasen heller! I julklapp av hälften av planetens befolkning får ni ta över rollen som familjens projektledare och glädjespridare i år. Reglerna som gäller: för frågor om huruvida morfar ska agera tomte på zoom eller huruvida det ska vara fransk eller skånsk senap i griljeringen, hör inte av dig! Vi öppnar dörren till våra zenbuddistiska glitterkrypin bara vid större beslut. Exempel på det är om vi ska köpa ny bil eller sälja lägenheten utan visning.

Hasta la vista och go jul baby!