Experten om stamning: ”Det kan vara mer än det som hörs eller syns utåt"
Både vuxna och barn kan stamma, men varför vissa personer börjar stamma och andra inte vet forskarna inte än. I en del fall finns det en ärftlig faktor, alltså att man har en eller flera familjemedlemmar eller släktingar som stammar eller stammade som barn.
Allt du behöver veta om stamning
Siri De Geer jobbar som logoped på Skaraborgs sjukhus. I sitt yrke möter hon barn som stammar och deras föräldrar som kanske inte riktigt vet vad stamning är. Här delar hon med sig av sin kunskap.
Stamning kännetecknas av störningar i talets flyt som leder till att man har svårt att komma vidare i talet trots att man vet vad man vill säga. Det kan yttra sig som upprepningar av hela eller delar av ord, som förlängningar av ljud i ord eller som en blockering när det tar helt stopp. Ibland medför stamningen också rörelser eller spänning i ansiktet eller andra delar av kroppen, säger Siri.
Se också: Så vet du att ditt barn är extrovert
Stammar alla på samma sätt?
– Nej. Det är viktigt att veta att stamningen och den egna upplevelsen av talet är väldigt individuell och varierar från person till person. En del stammar mycket och andra lite. För en del är stamningen mjuk och studsig och för andra är den hård och kampartad. Det finns personer som alltid stammar lika mycket men det är också vanligt att stamning kommer och går eller ökar och minskar i perioder eller märks mer i särskilda situationer. En del personer är mycket medvetna och besvärade av sin stamning medan andra är mindre eller inte alls bekymrade över sitt tal.
För en del personer, kanske främst de som stammat under en längre tid och som tycker att det är jobbigt att stamma, kan stamningen också bestå av tankar och känslor kopplade till talet och metoder och strategier för att hantera talet och ibland dölja stamningen för omgivningen. Till exempel att byta ut eller undvika vissa ord, prata mindre eller undvika att delta eller prata i vissa situationer. En del personer blir så skickliga på att dölja sin stamning att den inte märks alls utåt. Då brukar man tala om ”dold stamning” och bakom den finns ofta en uttalad ångest kopplad till talet och talsituationer. Det är viktigt att vara medveten om att stamning kan vara mer än det som hörs eller syns utåt.
Vad är det som orsakar stamning?
– Det är ännu inte helt klart men forskare är överens om att orsaken är neurobiologisk och att hjärnans styrning av talet är instabil. Att signalen från hjärnan till alla de muskler som styr talet kanske inte alltid skickas i rätt tid eller i rätt mängd vilket påverkar flytet i talet. Varför vissa personer börjar stamma och andra inte vet forskarna inte än. Man talar ofta om att barn som börjar stamma är födda med ett anlag eller en sårbarhet för att utveckla stamning. I en del fall finns det en ärftlig faktor, alltså att man har en eller flera familjemedlemmar eller släktingar som stammar eller stammade som barn. Stamning beror inte på att man varit med om ett trauma eller på att man är nervös.
Kan stamning ”växa bort”?
– För en del barn gör den det. Många barn i 2-3 -årsåldern har perioder av upphackningar i talet som går över, för vissa efter bara några månader. Man brukar säga att ungefär 7% av alla förskolebarn stammar och att 1% av den vuxna befolkningen stammar. Det betyder ju att en stor andel av alla barn som stammar slutar stammar innan de når vuxen ålder. Tyvärr är det svårt för både logopeder och forskare att avgöra vilka förskolebarn med stamning som kommer att fortsätta respektive sluta stamma. Ju längre tid barnet har stammat och ju äldre barnet är, desto större är risken för att stamningen kvarstår.
Barn och stamning
Hur tycker du att man ska bemöta barn som stammar?
– Först och främst. som vilket barn som helst! För ett barn som stammar kan det ibland bara ta lite längre tid att säga det man vill. Det man därför kan tänka lite särskilt på är de nämnda råden som att till exempel vänta ut och låta barnet prata klart utan att avbryta eller fylla i ord och att tänka på sitt eget taltempo.
Vad ska man undvika?
– Generellt bör andra människor undvika att kommentera talet eller stamningen. Det kan vara frestande att berömma barnet när det talar flytande men när du gör det signalerar du indirekt att det motsatta (alltså att stamma) är dåligt. Tänk också på att inte ta något för givet när du träffar ett barn som stammar. Bara för att man stammar betyder det inte att man har komplex över sitt tal eller tycker att det är jobbigt att prata.
Något du vill tipsa om?
Då vill jag tipsa om Projekt Prata, en plattform på nätet som också på Facebook och Instagram. Det är en plattform för personer som stammar, en plats där de kan göra sina röster hörda – men även för de som vill lära sig mer om stamning. De gör ett fantastiskt arbete för att informera om, avdramatisera och synliggöra stamning! In och läs och lär!
Foto: TT, privat