Agnes Wold: "Sällan föräldrarnas fel om det går illa för barnen"
I en krönika i Fokus ryter läkaren Agnes Wold till mot uppfattningen att “duktiga barn har duktiga föräldrar”. Hon menar att gener har större betydelse för vem barnet blir än föräldrarnas uppfostran och familjemiljö.
I 50 år har man forskat kring sambandet mellan gener, miljö och personlighet, bland annat genom tvillingstudier, adoptionsstudier och DNA-analyser. Forskningen kan enligt Wold sammanfattas i tre lagar:
- Alla personlighetsdrag är mer eller mindre ärftliga, alltså styrda av våra gener.
- Familjemiljön har mindre effekt på personligheten än vad generna har.
- En stor del av skillnaden i personlighet mellan individer förklaras varken av gener eller familjemiljö, utan av något som benämns “individuell miljö”.
Däremot måste alla gener ha rätt förutsättningar för att ge sig till känna – precis som att en person med gener för fetma inte kommer att bli fet om det inte finns tillräckligt med mat och en person med alkoholism i släkten inte kommer bli alkoholist om det inte finns tillgång till alkohol.
Agnes Wold: Den individuella miljön påverkar
Den miljö som däremot påverkar är den individuella miljön, skriver Agnes Wold.
– Det är den del av miljön som är unik för varje individ i en familj. Det kan röra sig om kompisar, lärare, infektioner, tarmflora, olyckor, godis man köper för egna pengar och om ren slump. All miljö som ett syskon inte delar med de andra.
Men det är ju allmänt känt att stökiga föräldrar får stökiga barn, eller hur?
– Men då har man glömt att de barn som lever med sina biologiska föräldrar har fått sina gener av dem och därmed ärvt många personlighetsdrag. Adhd, som yttrar sig som koncentrationsstörning och rastlöshet, är exempelvis starkt ärftligt. Det är klart att det ofta blir bråkigt och stökigt i ett hem där en eller båda föräldrarna och ett eller flera barn har adhd, skriver Wold.
Kan antagligen inte ändra på vilka våra barn blir
Samtidigt, skriver hon, förväxlar vi lätt orsak och verkan. Kan det inte vara så att föräldrar som får ett lugnt och harmoniskt barn själva blir lugnare av det? Och föräldrar som får ett bråkigt och stökigt barn blir mer stressade, sover sämre och bråkar mer just därför?
– För 30 år sedan skylldes autism, som vi i dag vet är i princip helt genetiskt styrd, på “en kall mamma”. Självklart är det inte lätt att vara varm och glad mot ett barn som har nedsatt förmåga att interagera socialt, skriver Agnes Wold på Fokus.
Hon skriver vidare att det kan finnas en oro för att föräldrar ska “strunta i sina barn” om det blir socialt accepterat att skylla på gener istället för uppfostran. Men då menar Wold att vi är genetiskt programmerade att älska och ta hand om våra barn, för att föra våra gener vidare. “Folk var därför barnkära långt innan det fanns uppfostringsböcker.”
Vi kan alltså antagligen inte ändra på vilka våra barn blir och vilken personlighet de får, men kanske underlätta för föräldrar om vi slutar anklaga dem.
– Den genetiska forskningen tillbakavisar seklers mamma-bashing, moralism och skuldbeläggande. Det är sällan föräldrarnas fel om det går illa för barnen. Barnen blir som de blir, mest på grund av gener och den egna miljö de skapar runt sig.
Källa: Fokus
Foto: Thinkstock