Hur känns foglossning? Här är svaret
Enligt forskning har hälften av alla gravida kvinnor någon typ av smärta i bäckenet under graviditeten.
En typ av smärta man kan känna är foglossning, det som händer när ledband och bindväv i bäckenet mjuknar.
Varför får man foglossning?
Foglossningen utlöses av hormonet relaxin som kroppen producerar när man är gravid. Processen är helt naturlig och att kroppen ser till att ledband och bindväv blir mjukare syftar till att förbereda bäckenet på att expandera när barnet ska födas.
Hur känns foglossning?
Känslan vid foglossning brukar beskrivas som en molande eller strålande värk över rumpan och ner mot ljumskarna och benen.
Man kan också känna av foglossning i nedre delen av ryggen, som en ilande eller huggande smärta. Att ha ont över blygdbenet och i höfterna kan också förekomma. Ibland rör sig smärtan från ena sidan till den andra.
Det kan vara svårt att bära saker, vrida på kroppen eller böja sig när man har foglossning. Vissa får svårt att gå i trappor och ibland kan det göra ont även att promenera på platt mark.
Man kan också uppleva att man blir mindre flexibel och till exempel får svårt att sitta på golvet och leka med ett barn när man har foglossning.
När startar foglossning?
Det vanligaste är att man börjar få foglossningar i vecka 15 av graviditeten. Smärtan kan komma och gå under hela graviditeten och majoriteten blir av med den när man fött barnet.
Vad hjälper mot foglossning?
Det är inte alla gravida som känner av besvär från foglossningen.
Hör man däremot till dem som lider mycket av smärtan kan man söka hjälp på vårdcentralen eller mvc och få hjälp av en fysioterapeut. Vissa kan behöva kryckor som hjälpmedel, och ibland kan man få ett rörelseprogram som ska lindra smärtan.
Även om man ska undvika att till exempel löpträna när man är gravid kan det nämligen vara just rörelse som hjälper mot smärtan. Rörelse och blodcirkulation gör att musklerna håller igång och om man tappar för mycket av sin muskelstyrka under graviditeten bidrar det ofta till att bäckensmärtan blir värre.
Muskler som är starka och stabila har bättre förmåga att stabilisera och kompensera för uppmjukningen, jämfört med om musklerna är svagare.
Källor: 1177, fysioterapeut Annelie Gutke via allas.se
Foto: TT