Färre barn föds med Downs syndrom i Danmark och Sverige

Downs syndrom är en kromosomavvikelse som innebär att barnet har tre av kromosom 21, istället för två.

I Danmark har man sett hur antalet barn som förds med Downs syndrom snabbt blivit färre sedan 2004, då man började erbjuda alla gravida kvinnor i landet att göra fosterdiagnostik bland annat för trisomi-21.

Innan man började erbjuda testerna, som nästan alla gravida i Danmark väljer att ta, föddes omkring 60 till 70 barn med diagnosen i Danmark. År 2019 hade den siffran sjunkit till 18 stycken barn. Förklaringen? Knappt fem procent av gravida kvinnor i Danmark har valt att behålla barnet om resultatet visat hög risk att fostret bär på den extra kromosomen. Mer än 95 på hundra har valt att göra abort enligt tidningen The Atlantic.

"Signifikant nedgång"

Tidningen Aftonbladet har pratat med svenska Socialstyrelsen om hur siffror ser ut i Sverige. Det är svårt att jämför oss med grannländerna av tekniska skäl i statistiken, och på grund av GDPR. Men myndigheten säger att siffrorna kan vara påväg nedåt även i Sverige.

– Vi ser en signifikant nedgång, säger Karin Källén, professor i reproduktionsepidemiologi vid Lunds Universitet och utredare vid Socialstyrelsen till tidningen.

Hon menar att man egentligen hade förväntat sig en uppgång av Downs syndrom-fall eftersom förstföderskorna blir allt äldre. Men i takt med att alltfler regioner även i Sverige erbjuder kvinnor KUB- och NIPT-test såg man en vändning, och räknar numer med fler aborter av den här orsaken även i Sverige, säger hon vidare till tidningen.

Olika erbjudanden om fosterdiagnostik

I Sverige är systemet för fosterdiagnostik rejält annorlunda jämfört med Danmark. Här är det upp till varje region om man erbjuder kvinnor KUB- eller NIPT-test som kan ge en bild av sannolikheten att barnet har Downs syndrom.

I vissa delar av landet får istället bara gravida över 35 det här erbjudandet.

På grund av GDPR förs inte längre statistik i Sverige över hur många aborter som görs av foster som har ökad risk för kromosomavvikelser. Däremot kan man se på antalet födslar att syndromet blir mer ovanligt här, liksom i Danmark.

Statistik som Aftonbladet refererar till från Födelseregistret och Patientregistret säger att 152 barn föddes med Downs syndrom år 2006 i Sverige, medan samma siffra 2017 var 90 barn.

Men även om vi ser en liknande trend i Sverige är det inte säkert att utvecklingen blir precis densamma som i Danmark, säger Karin Källén till Aftonbladet.

– Nedgången i Sverige är inte alls så dramatisk som i Danmark. Om det beror på att många regioner inte erbjuder fosterdiagnostik för alla kvinnor eller om svenska kvinnor har en annan attityd… Jag tror att det kan vara en viss ingrediens av båda faktorer. Men viktigaste är nog ändå huruvida man blivit erbjuden tester eller inte, säger hon.

"Mår dåligt"

Emily Kind som är bloggare på Motherhood och mamma till fyra söner, varav två har Downs Syndrom, skriver på sin blogg att den här nyheten är oroande.

"Jag mår också dåligt av att tänka att många gör/kommer göra abort på grund av påtryckningar från omgivningen och kanske tar ett beslut som kommer ångras och skapa djup smärta i personens själ. Jag mår dåligt av all oro dessa test skapar överlag," skriver hon och fortsätter

"Jag är inte abortmotståndare. Jag ifrågasätter inte på något vis dessa kvinnors beslut, utan just möjligheten att välja bort och hur dessa tester presenteras och erbjuds för gravida kvinnor.".

I grund och botten handlar det här om vad vi vill ha för människosyn, skriver hon. Även om Emily säger att hon inte dömer någon som väljer att göra abort efter ett KUB- eller NIPT-test, frågar hon sig, vilken diagnos står näst på tur att hamna över på listan som "oönskade":

"Vad står näst på tur? Det är ett sluttande plan. Det handlar om vilket sorts samhälle vi vill ha."

"Ska vi kunna välja vilket barn vi vill föda? Den frågan måste vi ställa oss. (...) För vi tycker väl att alla människor är lika värda?"

Foto: TT/Instagram/Emily Kind