Adhd och graviditet: Ska man sluta med medicinen?
Kan man ta läkemedel mot adhd när man är gravid?
Enligt Läkemedelsverket i Sverige finns tyvärr ganska lite forskning om huruvida de läkemedel man får för adhd påverkar fostret. Men anledningen kan man förstå: forskarna vill inte riskera att testa hur det blir när man inte vet hur fostret reagerar.
Såhär skriver de på sin hemsida:
Behandling med adhd-läkemedel i samband med graviditet är otillräckligt studerat och erfarenheten är begränsad. Riskerna med obehandlad adhd hos den gravida kvinnan måste vägas mot riskerna för barnet om den gravida kvinnan behandlas med läkemedel,
Några läkemedel vid adhd
- De så kallade centralstimulerande medlen är vanligast. Två exempel på dem är Ritalin och Concerta. Båda innehåller det verksamma ämnet metylfenidat.
- Elvanse och Attentin är två andra läkemedel som används. De innehåller istället medlet dexamfetamin eller lisdexamfetamin.
- Strattera är ytterligare en medicin som skrivs ut för adhd. Där är det verksamma ämnet atomoxetin. Detta är till skillnad från de ovan, inte ett centralstimulerande medel.
Samtidigt rekommenderar också Läkemedelsverket att man pratar med sin läkare om man planerar att bli gravid eller är gravid och tar medicin för adhd. Ibland kan läkaren göra en avvägning, om det är värt för ditt psykiska mående att fortsätta med medicinen trots att det kan finnas vissa risker för barnet.
Adhd-medicin under graviditet?
Trots det svaga kunskapsläget som finns kring de här medicinerna finns några studier på medicinerna kopplat till graviditet som sammanfattar det forskarna vet om dem.
Johan Reutfors är psykiater och forskare vid Karolinska Institutet och har detta som ett av sina forskningsområden. Här listar han den forskningen som man har gjort.
En svensk studie:
En stor svensk studie av över 900 000 barn från 2017 fann att ”Behandling med adhd-mediciner under graviditeten var associerad med högre risk för sjuklighet hos spädbarnet, särskilt störningar i centrala nervsystemet ”.
Dock var riskökningen liten och det gick inte att med full säkerhet fastställa om riskökningen berodde på själva medicinerna eller på andra faktorer.
En nordisk och amerikansk studie
Därefter år 2018 har en större studie som var fokuserad på missbildningar gjorts över alla nordiska länder samt USA, med 2,6 miljoner levande födda barn i Norden och 1,8 miljoner i USA. Den fann:
- Varken metylfenidat eller amfetamin-preparat var associerat med missbildningar generellt
- En möjlig liten riskökning för hjärt-kärlmissbildningar associerad med metylfenidat
- Ingen riskökning för amfetamin-preparat
Men här påminner Johan Reutfors, som själv var en av forskarna i studien, att det är viktigt att tänka på att det alltid finns en liten risk för fosterskador, helt naturligt.
Vad som orsakat missbildningarna är alltså svårt att veta.
Forskningen är inte gjord som "experiment" utan man har istället kollat i stora register hur vissa missbildningar också varierar eller överensstämmer med att mamman tagit ett visst läkemedel.
– Och utmaningen i denna typ av forskning där vi använder stora register och inte kan göra experiment är att reda ut om en eventuell riskökning man finner bland barn till kvinnor som fått en viss medicin beror på just denna medicin, eller på andra faktorer, säger Johan Reutfors.
Riskskala för gravida: Så fördelas adhd-läkemedlen
Fass är en informationsdatabas som bland annat läkare, sjuksköterskor och farmaceuter använder. Fass har skapat olika kategorier för riskerna som läkemedel medför under en graviditet.
Läkemedlen för adhd är sorterade i kategorierna enligt följande:
Kategori A:
”Ofarligt”
Kategori B:1
Reproduktionstoxikologiska studier på djur har inte indikerat ökad uppkomst av fosterskador eller andra skadliga effekter på reproduktionsprocessen.
- Hit klassas lisdexamretamin (Elvanse) och atomoxetin (Strattera)
Kategori B:3
Reproduktionstoxikologiska studier på djur har indikerat ökad uppkomst av fosterskador eller andra skadliga effekter på reproduktionsprocessen, vilkas betydelse för människan bedömts vara oklar.
- Hit klassas guanfacin (Intuniv)
Kategori C
Läkemedel som hos människa genom sina farmakologiska effekter har gett eller på goda grunder förmodas kunna medföra risk för fostret och/eller det nyfödda barnet utan att vara direkt missbildningsframkallande.
Hit klassas metylfenidat och dexamfetamin (Attentin)
Kategori D
Ger ökad frekvens av fostermissbildningar eller andra former av bestående men.
Källor: Läkemedelsverket, 1177 och Johan Reutfors, psykiater och forskare vid Karolinska Institutet
Foto: TT, Karolinska Institutet