Risken för depression hos pappor större vid dåligt föräldrasamarbete
Bråk om barnets uppfostran eller dåligt samarbete kring att hand om bebisen. Pappor som upplever dålig co-parenting med den andra föräldern under barnet första tid i livet lider större risk att bli deprimerade, visar en ny svensk forskningsstudie.
Att vissa mammor drabbas av förlossningsdepression är viktigt att prata om – men kanske inget nytt. På senare år har förlossningsdepression blivit ett mindre tabubelagt ämne, och många kvinnor delar med sig för att sprida kunskap och hjälpa andra i samma situation.
Men att även män blir deprimerade som nyblivna föräldrar pratar man inte om lika ofta, trots att det kan röra sig om att så många som 1 av 10 män upplever symtomen.
Och kanske är det dags att rikta mer ljus även på de nyblivna papporna.
I en ny svensk studie som forskare på Karolinska Institutet gjort, har man tittat på sambandet mellan nyblivna pappors välmående, och hur väl samarbetet mellan föräldrarna funkar.
Studien som finansierats av Region Stockholm visar att pappor löper större risk att drabbas av depression om föräldrasamarbetet funkar sämre med den andra föräldern.
I par som hade ett ett bra team work mådde papporna med andra ord också bättre.
– Vi har mycket att vinna som samhälle på att stötta föräldrarnas samarbete mer under de tidiga faserna av föräldraskapet. Ett sätt att göra det är att screena pappor för att se hur bra samarbetet fungerar under spädbarns- och småbarnsåren. Därefter kan vi erbjuda interventioner som kan förbättra samspelet och kommunikationen runt barnet, säger studieförfattaren Michael Wells, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.
Över 400 pappor deltog
I studien deltog 429 pappor och sammanfattat visade den att:
- Risken för depression när barnet var två år var som störst för papporna som uppgav att de haft ett mycket dåligt föräldrasamarbete under barnets första år.
- 2 av 3 pappor i den här gruppen fyllde i att de hade symptom på depression när barnet var två år gammalt.
- När föräldrasamarbetet hade varit bättre visade papporna betydligt mer sällan symtom på depression.
"Föräldrasamarbete" eller så kallat co-parenting mättes på 4 sätt i studien:
- Enighet/oenighet föräldrarna var kring hur barnet ska uppfostras
- Stöttning/motarbetande av den andres förmågor som förälder
- Delade familjevärderingar
- Arbetsfördelningen kring vem som gör vad med barnet
Pappor til tvååringar deprimerade – vid sämre co-parenting
Idag vet man att nästan 1av 10 pappor drabbas av det som kan motsvara förlossningsdepression för kvinnor, enligt Karolinska Institutet.
Dessutom vet forskarna att de barn som växer upp med en deprimerad pappa löper större risk än andra att själva få problem med psykiska ohälsa, och till exempel beteendeproblem, i ungdomen.
Kan man rikta mer ljus mot pappor och ge bättre stöd från vård och samhälle, kan man alltså förebygga dåligt mående hos både pappor och deras barn, menar forskarna bakom studien.
Depression ger också sämre samarbetande pappor
Genom att studera papporna kunde forskarna också konstatera att det fanns ett så kallat dubbelriktat samband: Papporna som redan tidigt i barnets liv var deprimerade var också del av ett föräldraskap där samarbetet gick sämre senare i barnets liv.
– Vi hittade dubbelriktade samband mellan depression och dåligt samarbete mellan föräldrarna, vilket betyder att dessa två erfarenheter tycks påverka varandra i båda riktningarna. Ett dåligt samarbete mellan föräldrarna hade dock en större påverkan på risken för depression än tvärtom, säger Michael Wells.
Har man koll på hur föräldrar mår?
- I Sverige ska alla nyblivna mammor erbjudas ett samtal på BVC eller vid hembesök, när barnet är 6-8 veckor, där man får skatta sitt mående
- I samtalet, så kallad screening, tar man hjälp av självskattningsskalan EPDS, Edinburgh Postnatal Depression Scale
- Om mamman behöver insatser för sitt mående kan man exempelvis få remiss till psykolog eller läkare.
- Pappor får samma screening 3 till 5 månader efter barnets födsel.
- Enligt forskarna till studien kan det vara engod idé att komplettera insatserna som erbjuds idag med ytterligare samtal, där man kan få stöd kring samarbetet mellan föräldrarna.
Källor: Rikshandboken, KI
Här kan du fördjupa dig mer i studien Bidirectional associations between paternal postpartum depression symptoms and coparenting: A cross-lagged panel model of fathers of infants and toddlers.
