Hennes barn hade nattskräck – detta hjälpte när utbrotten kom
– Hennes ögon var fyllda med skräck, hon skrek på hjälp och det var som om hon såg monster. Det kunde pågå i 1,5 timmar och var en fruktansvärd upplevelse för mig som mamma, berättar Elisabet Magnusson.
Snyftande bebisgråt byttes mot intensiva skrik fyllda av rädsla, när Elisabet Magnussons dotter Olga, sex månader gammal, började få nattskräck. Idag är Olga 12 år gammal men Elisabet kommer fortfarande ihåg tydligt hur det var när attackerna var som starkast på nätterna.
– Jag hade alltid kunnat trösta henne med amningen men ingenting fungerade plötsligt. Jag kunde inte lugna ner henne och jag minns att jag kände att jag inte nådde fram till henne och att hon var som besatt. Jag visste ju inte då att det var nattskräck, berättar Elisabet Magnusson.
Barn med nattskräck: ”Hon kunde skrika i panik”
I takt med att tiden gick blev nattskräcken värre och värre.
– När hon var runt 1,5 år och hade nattskräck sprang hon okontrollerat runt i lägenheten och rev, bet och slog både sig själv och mig. Hon välte omkull fåtöljer och allt var kaos. Jag ser direkt i hennes ögon när det är nattskräck på gång.
Hur såg du om hon hade nattskräck?
– Hennes blick är fäst långt bort och hon kunde skrika ”nej, nej” och ”mamma hjälp mig”. Det var som om hon såg monster och det gick inte att väcka henne. När jag försökte röra och lugna ner henne blev det bara ännu värre och det var väldigt jobbigt att inte kunna hjälpa mitt lilla barn, säger Elisabet Magnusson.
Nattskräcken höll i sig nästan varje natt fram till treårsåldern. När det var som värst kunde attackerna vara i 1,5 timmar framförallt på natten, men även på dagtid.
– Attackerna kom nästan alltid runt klockan två eller tre på natten. Det var jättejobbigt att gå och lägga mig eftersom jag visste vad som väntade. När hon hade perioder av mycket nattskräck blev utbrotten fler även på dagtid, då kom hon som i en dvala och gick inte att kontakta. Vi fick båda dålig sömn och var trötta, säger Elisabet Magnusson.
Så blev de av med värsta nattskräcken
Elisabet fick till slut vända sig till BUP för att få hjälp.
– Där fick jag en trygghet i att jag är en bra mamma och att nattskräcken inte är mitt fel som förälder. Jag hade klandrat mig själv mycket innan så det var skönt att få den bekräftelsen. Men tyvärr tolkade BUP hennes utbrott helt fel och jag fick råd att vara nära och hålla fast henne, vilket är det värsta man kan göra med ett barn som har nattskräck, berättar Elisabet Magnusson.
7 snabba fakta om nattskräck
1. Nattskräck är inte farligt.
2. Det är vanligt att få attackerna någon timme efter att man har somnat.
3. Barnet får attacker där hen skriker och visar rädsla på olika sätt.
4. Barn är inte medvetna och kommer inte ihåg det som händer.
5. Försök inte väcka ett barn med nattskräck. Var lugn och försök hjälpa barnet att somna om.
6. Det går inte att få kontakt med ett barn som har nattskräck.
7. Det är inte fastställt varför ett barn får nattskräck.
Efter kontakten med BUP sökte Elisabet Magnusson information på egen hand. Hon hittade kunskap om nattskräck och fick också kontakt med föräldrar i liknande situationer.
Nu bytte hon tillvägagångssätt helt – och det funkade bättre för Olga.
– Jag ville veta vad som hände mitt barn och hur jag kan hjälpa henne. Jag sög i mig all kunskap jag kom över om nattskräck och ändrade strategi helt. Jag började prata monotont och lugnande, fanns där men rörde henne inte och hade en stor kudde som hon kunde springa in i. Resultatet var otroligt och på bara några veckor minskade utbrotten från 1,5 timmars panikskrik och spring i lägenheten till en kvart med lite gråt i sängen, säger Elisabet Magnusson.
Idag är nattskräcken borta
Idag har Elisabet Magnusson och hennes dotter sina egna sömnregler, som håller nattskräcken i schack.
–Jag fick kasta alla regler om hur ett barn ”ska” sova och göra våra egna. Nattskräcken kom alltid om hon gick och la sig för tidigt, så hon somnade aldrig innan klockan 21. När det var intensiva dagar som exempelvis julafton kom det ofta nattskräck, men fortfarande inte lika intensivt som tidigare, berättar Elisabet Magnusson.
Idag sover familjen mycket bättre och nätterna är i princip alltid fria från nattskräcken, berättar hon.
– Min dotter är en liten nattuggla och i flera år vaknade hon ofta någon gång på natten och ville äta en macka eller prata lite. Idag är hon gärna uppe sent på kvällarna men sover gott om natten och nattskräcken är borta, det är så skönt, säger Elisabet Magnusson.
Foto: Privat, TT