Barnläkaren: Ta febermedicinernas risker på yttersta allvar!
Barnläkaren Tomas Sveger tror att föräldrars överdrivna rädsla för feber leder till att barn överbehandlas, vanligen med paracetamol. I en debattartikel i Dagens Medicin uppmanar han nu alla föräldrar att ta de febernedsättande medicinernas risker på allvar.
“Skapa en vetenskapligt baserad utbildning och information om barnfeber. Tag paracetamols potentiellt skadliga inverkan på hjärnan på yttersta allvar”, skriver han.
Det finns flera studier som visar att användning av paracetamol kan få negativa konsekvenser. Bland annat har två studier gjorts som visar ett samband mellan paracetamolanvändning under graviditet och ADHD. En annan studie, från Sverige, visade i en djurstudie att en normaldos av paracetamol vid fem dagars ålder påverkade djurets intelligens och beteende.
Missuppfattningen och rädslan kring barnfeber är utbredd. 20 procent tror att feber kan orsaka hjärnskador och 10 procent tror att barnet riskerar att dö. I debattartikeln förklarar däremot Tomar Sveger att barnfeber nästintill aldrig är farligt – det är istället de bakomliggande orsakerna till febern som kan vara farliga, till exempel blodförgiftning, lunginflammation eller urinvägsinfektion.
Tomas Sveger har nu utarbetat nya förslag till rekommendationer kring behandling av barnfeber. Listan är baserad på en engelsk expertgrupps granskning av alla vetenskapliga artiklar om feber, barn 0-5 år.
Så tycker barnläkaren att du ska behandla barnfeber:
1. Använd inte febernedsättande mediciner enbart för att sänka temperaturen.
2. Använd endast paracetamol/ibuprofen om barnet har besvär, till exempel smärta.
3. Ge febermedicin så kort tid som möjligt.
4. Alla barn under 4 månaders ålder med temperatur över 38 grader ska bedömas av läkare akut. Risken för allvarlig sjukdom är tio gånger större än senare. Även barn 3-6 månader med hög feber har ökad risk för allvarlig sjukdom. KOntakta sjukvården akut.
5. För barn över sex månader är det tecken på allvarlig sjukdom som avgör behovet av läkarundersökning, till exempel blekhet, slutar leka, ligger, dryckesvägrar, skriker kontinuerligt, krampmisstanke, frossa, snabb ljudlig andning, hudblödning. Om barnet verkar svårare sjukt än normalt vid feber – sök vård akut.
Foto: TT