11 saker du aldrig ska säga när barnet inte vill äta
Ingen är så kräsen med mat som ett litet barn, till föräldrarnas stora förtret. Många småbarn har bara ett fåtal rätter som de går med på att äta (köttbullar, någon?) – och som förälder kanske man oroar sig över att barnen går hungriga, får näringsbrist eller blir bortskämda med att alltid få sin vilja igenom vid matbordet.
Det är inte konstigt att reagera med oro när ens barn inte äter ordentligt eller att försöka göra allt i sin makt för att bryta beteendet. Men trots goda intentioner agerar vi ofta lite fel när vi trugar, mutar och förhandlar med barnen kring deras ätande.
Mat bör istället vara ett så oladdat ämne som möjligt och hållas fritt från såväl kritik som beröm, menar barndietisten Sara Ask, som föreläser och skriver böcker om barns ätande, bland annat boken “Första hjälpen vid matbordet – Om barns matkrångel, näringsbehov och smakfavoriter”.
– Barn är smarta små varelser som kan dra slutsatsen att de inte är duktiga när det blir mat kvar på tallriken. Det är redan så mycket i livet som handlar om att vara duktig, så jag tycker det är bra om matbordet får vara en trygg plats fri från prestation, säger hon till Femina.se.
11 saker du inte ska säga till ett barn som krånglar med maten
Varje familj och situation är såklart unika! Men här är 11 fraser barndietisten tycker att vi faktiskt helst ska undvika när ditt barn krånglar med maten.
Kanske kan du hämta något från hennes resonemang som funkar på er situation!
1. ”Ät ordentligt nu, så att du orkar leka sen”
– De flesta försök att heja på barnet att äta mer är tveksamma, även om jag verkligen förstår varför det är frestande. Men kanske åt barnet mycket till mellis och orkar bara en tugga middag? Om portionen blev liten, fråga hellre: känn efter, är du verkligen mätt? Så att barnet får öva på att tolka sina hunger- och mättnadssignaler, säger Sara Ask.
2. ”Lek inte med maten”
Bordskicket kan vänta tills barnet blir äldre – ett litet barn behöver bekanta sig med maten och utforska den med alla sinnen. Låt hellre barnen äta med händerna istället för att tjata om kniv och gaffel.
3. ”Se så fint storebror äter”
Att äta är olika lätt för olika barn, så det kan vara stor skillnad mellan syskon – inte minst på grund av ålder och gener. Petighet går i arv, liksom känslighet mot vissa smaker och därför kan det vara stor skillnad mellan olika syskons förhållande till mat. Att jämföra barnen med varandra är därför orättvist och signalerar att det ena barnet är bättre än det andra.
– Storebror och andra vid bordet är förebilder ändå, utan att man behöver prata om det. I bästa fall smittar storebrors matglädje av sig, även om det kan ta lång tid, säger Sara Ask.
4. ”Vill du ha en macka istället?”
Många barn föredrar en välbekant macka framför en ny, obekant och lite läskig maträtt. Men börjar man erbjuda smörgåsar istället för mat finns det risk för att det blir många mackmiddagar.
– Ett annat trick jag gillar bättre är att försöka se till att det alltid finns åtminstone en eller ett par saker barnet brukar acceptera vid bordet. Serveras en gryta kanske det också finns ris, en skål finhackade nötter, ägghalvor eller något annat barnet kan äta sig mätt på om grytan var för skrämmande, säger hon.
5. ”Om du inte smakar blir det ingen TV ikväll”
Såväl hot som mutor signalerar att maten är så otäck att den kräver antingen belöningar eller bestraffningar för att kunna ätas upp. Det må vara effektivt i stunden, men tar kål på barnets matglädje i längden.
6. ”Ta några tuggor till nu – för mammas skull”
Barnet ska äta för sin egen skull, inte för att göra någon annan glad – inte ens sina föräldrar.
– Däremot är det toppen om mamma eller pappa äter sina egna tuggor. Som förälder är man en jätteviktig förebild, inte minst vid matbordet. Djurungar vill se sina föräldrar äta och sedan göra likadant – det är samma sak med människobarn, säger Sara Ask.
7. ”Grönsaker är ju jättenyttigt”
Att poängtera hur hälsosam maten är får små barn att äta mindre, inte mer. En amerikansk studie från 2014 visar att barn äter mer från en skål med morötter om den ställs fram utan några kommentarer, jämfört med om barnen först fått höra en saga som handlar om hur nyttigt det är med morötter och hur stark man blir av dem.
8. ”Du får inte gå ifrån bordet förrän tallriken är tom”
– Här är mitt resonemang att det är jätteviktigt att låta barnet lyssna på sina mättnadssignaler, annars lär sig barnet att det viktiga är att tallriken är tom – inte att hen ska anpassa mängden mat efter vad som känns skönt i kroppen. Tids nog lär sig barnet ta lagom mycket mat, poängterar hon.
9. ”Tänk på alla svältande barn som inte får någon middag”
– Jag vet själv hur lockande det kan vara att upplysa våra privilegierade barn om hur bra de har det, men jag tror det finns bättre platser än matbordet. Risken är att det skapar mer skuldkänslor än matglädje.
10. ”Jag blir så orolig när du inte äter”
Det må vara kärleksfullt menat, men att uttrycka oro inför sitt barn kan skapa skuldkänslor som ett barn inte ska behöva bära. Diskutera hellre din oro med andra vuxna, när barnet inte lyssnar. Är du verkligt orolig, så ta upp problemet med barnets husläkare eller BVC-sköterska.
11. ”Nej, du får ingen mat nu – du skulle ha ätit bättre vid middagen”
Att skicka sin son eller dotter till sängs med kurrande mage för att bevisa en poäng är lite väl hårt mot ett litet barn, som inte har hunnit utveckla en vuxen människas konsekvenstänk.
– Hos oss blir det ingen macka en halvtimme efter maten, men däremot erbjuds det alltid något, till exempel en macka, frukt eller yoghurt innan läggdags för att ingen ska behöva lägga sig hungrig, säger Sara Ask.
Fortfarande orolig?
Så länge ditt barn växer och utvecklas som det ska, orkar röra på sig och ser ut att må bra, så är risken liten att barnet skulle lida av näringsbrist. Men om barnet verkar må dåligt och du misstänker att en fysiska eller psykiska besvär kan ligga till grund för matproblemen, vänd dig till BVC eller barnets läkare – som då kan ta ställning till om ni bör träffa en logoped, dietist, barnläkare eller psykolog.
Källa: Första hjälpen vid matbordet – Om barns matkrångel, näringsbehov och smakfavoriter
Foto: Thinkstock