Mobbning och skolbarn: Ensamhet är ett stigma för barn
– De här barnen hittar system för att dölja sin ensamhet och kan gå hela eftermiddagar utan att prata med någon, säger forskare till Dagens Nyheter.
Genom att gå runt på skolgården, försöka smälta in och hålla sig i närheten av andra barn som leker kan barn bli experter på att dölja ensamhet och utanförskap för skolans personal. Ensamhet är lika skamligt för ett barn som för en vuxen.
I en studie om ensamhet bland barn på fritidshem framkom att systemet möjliggör eller till och med bidrar till att de utsatta situationerna uppkommer. Statistik från Friendsrapporten 2020 visar att så många som 25 procent av alla barn i f-klass till årskurs tre brukar vara oroliga för att bli ensamma på rasten. Siffror som många fritidshem inte kan relaterar till då de upplever att problemen inte finns på just deras skola
Men studien av forskarna Helene Elvstarad och Lina Söderman, båda lektorer på Linköpings universitet, visar att problemen finns på samtliga skolor de tittat på.
"Ensamhet är en form av mobbning"
– Vi såg situationer där barn var osynliga, barn som ingen såg. Vi har gjort många olika fältstudier tidigare, men detta var något som verkligen drabbade en som forskare – att se barnen som ingen pratade med under en hel eftermiddag. Ensamhet är en form av mobbing säger Helene Elvstrand till Dagens Nyheter.
Ensamma barn gör inte väsen av sig, därför är det lätt att deras utsatthet aldrig uppmärksammas.
Hierarkier hos barn
Barn är från tidig ålder medvetna om sociala hierarkier och statusen är en färskvara hos barn, den förhandlas hela tiden.
– Barnen vet mycket väl vilken social position de och deras kompisar har, de vet vilka som är poppis. Är man sju år och säger att man är ensam ofta så känner man nog inte att man kan påverka sin situation så mycket. Därför är det viktigt att vuxna jobbar med det här från dag ett, poängterar Helena Elvstrand.
Hon berättar även för DN att forskare börjat titta på mobbning ur ett annat perspektiv än "offer och förövare". I stället försöker men belysa och granska de samspel och processer som uppstår i en barngrupp. Det finns nämligen olika typer av exkludering, visar deras studie.
Ett ensamt barn kan till exempel få vara med och leka, men bara under särskilda villkor, till exempel om hen leker att den är hund eller bebis och utan möjlighet att påverka leken. I dessa fall är det svårt som pedagog att upptäcka utsattheten, eftersom barnet har lekkompisar.
Oavsett om barnet blir utsatt eller har utsatt andra behöver hon hjälp av vuxenvärlden. Utan en vuxen kan barnet inte förstå hur och varför en situation uppstår och hur man hade kunna göra annorlunda.
Statistik från Friendsrapporten 2020
26% av barn i åk 3-6 känner sig ensamma i skolan.
21% av alla barn i åk f-3 tycker att toaletten är en otrygg plats på skolan.
24% i åk 6-9 har blivit utsatt för kränkningar av en annan elev utan att berätta det för någon.
9% i åk 3-6 upplever att de blivit mobbade av andra elever det senaste året.
Källa: DN, Friendsrapporten 2020
Foto: TT